Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De s. k. mindre upptäckarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 3821
under upptäckt Mississippis mynningsområde och dragit den slutsatsen
(liksom Columbus gjort i fråga om Orinoco), att en dylik väldig
vattenmassa måste hafva sitt ursprung i ett vidsträckt fastland.
Ponce de Leon började icke utan skäl blifva rädd, att andra skulle
förekomma honom i hans eget land, Florida.
Han utrustade på egen bekostnad en expedition, som räknade
icke mindre än 600 deltagare, och hvilken han försett med alla för
ett nybygges anläggande erforderliga hjälpmedel. Sålunda medtogos
allehanda kulturväxter och frön, äfvensom hästar, hornboskap, får och
svin. Ja, man hade drifvit företagsamheten så långt, att man redan
på denna första färd ansett sig böra medföra prästmän för
kolonisterna själfve och munkar för att grunda missionen bland Indianerna.
Färden från Puerto Rico till Florida var ingalunda gynnsam;
flottan utsattes för ytterst våldsamma stormar. Efter många
besvärligheter framkom man dock omsider till resans mål. Men man hade
vid detta tillfälle, såsom det snart visade sig, uppgjort räkningen
utan värden. Som man för öfrigt hade bort kunna tänka sig, funno
sig Florida-Indianerna allt annat än tilltalade af det främmande
besöket, och de riktade också utan uppehåll de våldsammaste anfall
emot det nybygge, med hvars anläggande Européerna som bäst voro
sysselsatte. Spanjorerna befunno sig i samma ställning som
Israliterna, när de efter hemkomsten från den babyloniska
fångenskapen nödgades återuppbygga Jerusalems tempel med vapen i hand.
Ponce de Leon, som i egen person öfvervakade uppförandet af
de för kolonisterna afsedda boningshusen, öfverraskades af ett dylikt
anfall från infödingarnes sida. Han sårades därvid farligt af en pil,
hvilket urståndsatte honom att fortfarande förestå ledningen af den
nya kolonien. Då dessutom ett betydligt antal af nybyggarne
angripits af sumpfebern, och många af dem redan dukat under för
sjukdomen, insåg öfverbefälhafvaren tydligt, att utsikterna för den
nya kolonien numera tedde sig föga ljusa. (Vissa delar af Florida
utmärka sig nämligen genom vidsträckta sumptrakter, hvilka göra,
att vistelsen där är synnerligen farlig för Européer.) Han beslöt
därför att draga sig tillbaka, och kursen sattes först på Cuba. Kort
efter ankomsten dit afled han af sitt sår.
JUAN PONCE DE LEON var en af de käckaste krigare, som
Spanien sändt till den Nya Världen, på samma gång han var i
besittning af en stor duglighet äfven i fredens värf. Den ifver, med
hvilken han sökte uppnå sitt drömda ideal, ungdomskällan, har dock
onekligen kastat ett visst löjets skimmer öfver den annars så
manhaftiga personligheten, på hvilken man rätt väl kan (med en liten
förändring) tillämpa de bekanta orden:
Och något tålte han skratlas åt,
Men mera hedras ändå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
