Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perus eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840 H. H. voN SOHWERIN.
födingarnes »protektor», d. v. s. beskyddare. RUIZ erhöll titeln
»storpilot öfver Söderhafvet».
Å sin sida förband Pizarro sig att inom 6 månader värfva och
utrusta 250 man för expeditionens räkning. Spanska regeringen
deltog endast helt obetydligt i kostnaderna. De nyutnämnde höge
funktionärernas aflöningar skulle utgå af Nya Castiliens blifvande
inkomster.
Ehuru den spanska regeringen, för att locka till utvandring,
tilllörsäkrat emigranterna åtskilliga skattelättnader förutom den
klingande titeln Caballeros de la Espada dorada, d. v. s.
kavaljerer af det gyllene svärdet, åt dem, som ville göra krigstjänst under
Pizarro, föll det sig synnerligen svårt för denne att anskaffa det
för expeditionen erforderliga manskapet. Säkerligen skulle han icke
hafva gått i land med utrustningen, om icke Cortez, frikostig som
alltid, trädt hjälpande emellan. Slutligen lyckades det Pizarro att
jämt och nätt få ihop det nödvändigaste, och i januari 1530 kunde
han afsegla från San Lucar de Barrumeda. Hans afresa liknade
dock närmast en hemlig flykt: så många småaktiga hinder restes i
sista ögonblicket. På resan till Nya Världen tog Pizarro med
sig sina tre bröder FERNANDO, GONZALO och JUAN.
Färden gick lyckligt, men mötet med Almagro var ingalunda
prägladt af någon vänlig stämning. Den senare menade, att han
blifvit åsidosatt af Pizarro, som för sig själf tagit alla förmåner.
Pizarro lofvade dock att utverka ett ståthållarskap äfven för Almagro.
I den betydande rangskillnad, som vid detta tillfälle stadgats emellan
de två männen, låg emellertid röten och upphofvet till de stridigheter,
som sedan utbröto mellan dem och medförde så tragiska följder.
I Panama anskaffades med stort besvär 3 skepp och slutligen i
januari 1531 kunde Pizarro, som nu förfogade öfver 1838 man med
27 hästar, lämna denna stad på väg söderut. Almagro stannade
kvar med afsikt att senare sända välbehöfliga förstärkningar.
Vädret var ogynnsamt, och expeditionen landsattes därför vid S.
Mateobukten (nuv. Ancon-bukten). Plundrande drogo Spanjorerna därifrån
utefter kusten. En del af bytet hemsändes strax till Panama.
Öfverallt flydde infödingarne vid främlingarnes ankomst.
På detta sätt hade man nått fram till Guayaquil-bukten. Men
alldenstund regntiden nu förestod, beslöt Pizarro att sätta sig fast
på den omedelbart invid kusten belägna, fruktbara och tätt
befolkade ön Puna. Hans afsikt var att här afvakta ytterligare
hjälpsändningar från Almagro. Mot beräkning blef vistelsen på
denna ö långt ifrån behaglig. Med öborna, hvilka i början uppträdde
vänskapligt, råkade man nämligen snart i blodig strid. Slutligen
anlände DE SOTO från Panama med en hjälptrupp på 100 man, och nu
beslöt Pizarro att energiskt taga itu med sin stora, länge påtänkta plan.
Expeditionen bröt upp och framträngde i sydlig riktning till
5° s. br., där kolonien S8. Miguel grundades i maj 1532. Hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
