Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perus eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 851
Pizarros afsikt var att framför allt söka tillfångataga Incan
lefvande. I spetsen för sina tappraste män störtade han rakt fram till
den af sina trogne omgifne Atahualpa. Flere af bärarne nedstöttes
emellertid, bärstolen lutade i följd däraf så starkt åt den ena sidan,
att fursten föll ur denna och — mottogs i fallet af Pizarros öppna
armar. Peruanernas alla därpå följande förtviflade ansträngningar
att befria sin furste voro förgäfves. Efter endast två timmars strid
var slaget förloradt, och Incarikets öde för all framtid besegladt.
Två tusen infödingars lik betäckte valplatsen.
Däremot skulle (om man får sätta tro till samtida relationer)
ingen af Spanjorerna hafva stupat, och en enda sårats, nämligen
Pizarro själf, när han med sin arm afvärjt ett hugg, som en af hans
egne landsmän, trots förbudet, riktat emot Atahualpa.
Den djärfva kuppen, som krönts med fullständig framgång, fick
alldeles oerhörda följder. Som vi sågo, hade Atahualpa långt ifrån
af hela befolkningen erkänts som härskare. Månge funnos, som
betraktade det förkrossande nederlag, för hvilket han så oväntadt
utsatts, såsom en straffdom öfver hans rättsvidriga inkräktande af
tronen.
Af Spanjorerna bemöttes den fångne Atahualpa med största
hänsynsfullhet. Hans hustrur och hofstat fingo obehindradt tillträde till
honom. Man fortfor däremot att hålla honom under sträng
bevakning i Caxamarca, i hvars fastaste byggnad man inrymt honom.
När Atahualpa väl kommit under fund med Spanjorernas
hejdlösa begär efter guld och silfver, hvilka metaller i det peruanska
riket bittills endast användts till prydnader, men icke som
värdemätare, inledde han med stöd däraf underhandlingar med sina
fångvaktare. Han bebodde personligen ett gemak, 22 fot i längd, med
en bredd af 17 fot. På väggen hade han anbragt ett märke så högt
upp, som han själf med sin utsträckta hand kunde nå. Han erbjöd
därefter Spanjorerna, att såsom lösen för sitt frigifvande erlägga så
mycket guld, som rymdes i detta rum upp till det angifna
höjdmärket.
Med glädje ingick Pizarro på detta frikostiga förslag, och
guldet, hufvudsakligen i form af kärl och andra tempelprydnader,
började snart att inflyta från landets olika provinser. I juli hade den
ofantliga guldtributen hunnit samlas här. Denna skatt, värderad till
5 millioner dukater, skulle, förutom stora massor silfver, fördelas
mellan Pizarros män.
Det hände sig nu så, att Almagro under tiden anlände till
Caxamarca med en hjälptrupp af 150 infanterister och 84 ryttare.
Almagros anspråk, att han och hans soldater skulle erhålla en lika
stor andel af bytet som Pizarro och hans folk, blef icke beviljadt.
De sist ankomne erhöllo visserligen sin andel, ehuru mindre än de
andres. Men därigenom ökades ytterligare den misstämning, som
redan rådde mellan de två bolagsmännen Pizarro och Almagro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
