- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
386

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 H. H. VON SCHWERIN.

stackars Espinosa hade knappast hunnit ankra, förrän han erhöll
underrättelse om Portugisernas ankomst till Tidor och deras
oförsynta úppträdande därstädes.

Hans ställning var dock så betänklig, att han, ehuru rädd
för följderna af sitt handlingssätt, ansåg för klokast att under
dåvarande omständigheter hänvända sig till Brito med anhållan om
bistånd. Portugiserna bemäktigade sig emellertid strax Trinidad
med alla dess papper, loggböcker och nautiska instrument.
Besättningen fängslades trots Espinosas lifliga protester: mellan Spanien
och Portugal rådde ju vid denna tid den djupaste fred! Vid detta
tillfälle uppförde sig onekligen Portugiserna som fullkomlige röfvare.
Om icke som ursäkt, så åtminstone som ett slags förklaring kan
anföras, att passionernas vågor alltid svallade högt, så snart det,
såsom här, gällde de olycksaliga Kryddöarna, föremålet för de två
grannfolkens lifligaste åtrå.

Trinidad fördes till Ternate för att där lossa. Under det att
detta försiggick, utbröt en våldsam storm, och fartyget sjönk med
en stor del af sin dyrbara kryddlast. .

Helst hade Brito velat göra samtlige sina fångar ett hufvud
kortare, men vågade icke taga detta viktiga steg utan att förut
hafva erhållit närmare order från Portugal. Fångarne behandlades
under tiden mycket illa och flyttades från den ena portugisiska
platsen i Indien till den andra. Espinosa och tre man af
besättningen voro de ende af dem alla, som 1526 omsider fingo återse
Spanien.

Strax efter Victorias hemkomst hade mellan de portugisiska
och spanska hofven en skriftväxling börjat beträffande Molukkernas
läge i förhållande till demarkationslinien, och år 1524 hade den
beryktade »pilotkongresssen» eller »juntan» sammanträdt i den
spanska staden Badajoz. Där försökte man att utreda frågan, till
hvilken af de två makterna öarna (i öfverensstämmelse med påfvens
donation) egentligen hörde. Men intet resultat uppnåddes. Ingen
önskade nämligen, att en ärlig öfverenskommelse komme till stånd.
De tvistandes bemödanden gingo därvid framför allt ut på att föra
hvarandra bakom ljuset. Hvartdera partiet stödde sig uteslutande.
på sina egna kartor, hvilka de icke tilläto motståndarne granska —
det olycksaliga geografiska hemlighetsmakeriet hade redan då nått
en betänklig höjd!

Spaniens delegerade noterade 33 longitudgrader för mycket,
under det att Portugals förtroendemän nöjde sig med att räkna 13
grader för litet — till sin egen fördel! Trots juntans många
kompetente (1I). medlemmar: jurister, astronomer, sjöfarande m. fl.,
rådde alltså fortfarande ovisshet om 46 längdgrader, eller mer än 1/,
af jordens omkrets. Bland de spanske skiljedomarne märktes bl. a.
FERNANDO COLON (se ofvan s. 263), EL CANO, hvilken plötsligen
blifvit en betydande personlighet, och SEBASTIAN CABOT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free