Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
och menniskoarbete ännu fortfarande i många århundraden
torde behöfva samverka. Då man med kartan framför sig
uppmärksammar dessa förhållanden, påtränger sig
sjelfmant den tanken att Finland fordomdags helt och hållet
varit betäckt af vatten. Det ser nemligen ut som ett
ojemnt, ännu icke fullständigt uttorkadt hafsbotten, i hvars
större fördjupningar det våta elementet i mer eller mindre
grad qvarstannat. Ett af folktraditionen längesedan
framhållet, ehuru af anställda observationer först för något
öfver ett hundra år tillbaka bestyrkt faktum, nemligen
att den finska jordvallen fortfarande höjer sig öfver
hafvet, ger åt denna tanke ytterligare stöd. Med ledning
af vattenmärken, som här och der under de två senare
århundradena blifvit inhuggna i hafsklipporna, har man
beräknat att sagde höjning vid Bottenvikens stränder och
vid Qvarken uppgår till vid pass 3,5 fot på ett
århundrade, samt vid stränderna af Finska viken till i det
närmaste 2 fot.
Men, om man också på grund af detta förhållande är
berättigad att kalla Finland ett ungt land, som måhända
senast af alla i vår verldsdel höjt sig ur hafvet och
blifvit ett hem för menniskor, gäller detta omdöme dock
ingalunda när man fäster afseende vid den Finska jordens
geologiska beskaffenhet. Långt bakom de tider, som
karakteriseras af menniskans, ja af hela det nuvarande
växt-och djurrikets första uppträdande och från hvilka derföre
ländernas närvarande utseende och fysiska beskaffenhet
räknar sin början, ligga nemligen ofantliga perioder —
och tager man dessa med i beräkningen, då är Finland
gammalt. Dess berg höra alla till den primitiva
skapelsen och utgöras af gneisgranit, granitporfyr, syenitgranit,
diorit, gabbro och hyperit, samt närstående metamorfiska
formationer, en äldre så kallad laurentisk gneisformation
och en yngre huronisk skifferformation. Från den urtid,
då dessa berg bildades, finnas inga spår af en förgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
