Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Klass ii.
Bergshandtering.
Den egentliga bergsindustrin har i Finland icke
uppnått någon synnerlig utveckling. Landet är visserligen
rikt på mineralier och dess berg innehålla malmer, men
dessa sistnämnda äro i allmänhet föga gifvande. Finlands
granit är med skäl prisad. Från granitbrotten i
Pytter-lahti ha ibland annat de flesta af S:t Petersburgs
monumentala byggnader, kajer och broar erhållit sitt
byggnadsmaterial. En särdeles vacker röd granit, äfvensom
marmor, fältspat och qvartz brytas i trakterna norr om
Ladoga, såsom i Impilahti, Sordavala, Ruskeala m. fl. orter.
Af dyrbarare stenarter anträffas malakit, ehuru i mindre
qvantiteter, i Ilomants. Kalk förekommer i alla landskap.
Emellertid finnas, med undantag af de på Högland
befintliga porfyrbrotten samt af några för brukens behof af
ugnsbeklädnad och beskickningsämne inmutade qvartz- och
kalkstensbrott, hvilka endast temporärt bearbetas af
tillfälligt antagne daglönare, inga andra inmutade stenbrott
i landet. Bergshandteringen i denna rigtning bedrifves
nemligen ännu endast såsom en binäring till jordbruket.
Kalk brännes t. ex. i allmänhet blott för det egna behofvet
eller för afsalu i närmaste städer. Tillverkningen af
qvarn-stenar i Säkylä och Isojoki är likaledes att betraktas
också blott såsom en hemslöjd.
Af metaller finnas i Finland:
1. Jern. Produktionen häraf är endast till mindre
del baserad på bergmalmer, emedan de finska
jerngruf-vorna, hvilka nästan alla äro belägna i södra delen af
landet, visat sig vara mindre uthålliga samt dessutom för det
mesta blott innehålla malmer af sämre beskaffenhet. Dessa
grufvor ha derföre efterhand blifvit öfvergifna så att år
1874 endast tvenne sådana bearbetades, nemligen Kulonsuo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
