Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
sedan en mängd stora jernverk uppstått i det inre landet,
har nämnde jerntillverkning upphört att existera såsom
husslöjd och bedrifves såsom sjelfständig industri enligt
andra mera vinstgifvande och tidsenliga arbetsmethoder.
Det finska sjömalmstackjernet har visat sig vara särdeles
användbart för industrins behof och kan förädlas till ett
ganska godt stångjern. Sjö- och myrmalmer upptogos
till följande belopp
år 1861 ..... 180,884 skeppund.
„ 1865 ..... 232,429 „
„ 1870 ..... 298,674 „
„ 1871 ..... 250,198
„ 1872 ..... 389,298
„ 1873 ..... 336,376
1874 ..... 349,664 „
Sjö- och myrmalmernas daning tillskrifves en kemisk
process, hvarigenom det i de flesta af landets bergarter
och gruslager förekommande jernet af vatten, kolsyra och
syre upplöses samt genom åar och bäckar eller
underjordiska källådror föres från vidsträckta områden till
sjöarnes yta, derifrån det småningom såsom brunockra
sjunker till botten och i förening med förmultnade djur- och
växtämnen förvandlas till jerncarbonat och sedan till
jern-malm. På sjöbotten förekomma malmerna i olika former,
dels såsom oregelbundna klumpar, dels såsom små klot
af gröfre hagels storlek („hagelmalm"), dels såsom runda,
platta skifvor af vanligen ett markstyckes storlek
(„pen-ningemalm") m. m. De ligga oftast i lösa lager i form
af kullar eller långsluttande åsar af ända till en och måhända
stundom flere fots tjocklek. Ibland ha de lägrat sig i form
af ett sammanhängande fast skal och bilda då i
bokstaf-lig mening ett jerngolf såsom botten åt sjön.
En fråga af stort intresse för Finlands jernindustri
är att utreda i hvad förhållande sjömalmernas bildning
och tillväxt står till den årliga förbrukningen. De upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
