Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Briand, Aristide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 19 —
andra, och som grundval för den lag, som reglerade detta,
lades just Briands betänkande.
Då dessa nu omtalade lagbestämmelser genomfördes
tillhörde Briand ministären Sarren. Han beklädde i denna
posten som kultur- och undervisningsminister, vartill
han blivit kallad i mars 1906. Ministären Sarren avgick
emellertid i oktober samma år och i dess ställe fick hans
kollega, inrikesministern Clemenceau i uppdrag att bilda en
ny. I denna Clemenceaus första ministär fick Briand till
uppgift att sköta samma post som i den nyss avgångna
regeringen. På denna plats kvarstannade han över ett år,
varefter han fick övertaga justitieministerportföljen.
Det var ett oerhört betydelsefullt steg som tagits, då
beslutet om skilsmässan från kyrkan fattades. Man hade
naturligtvis att vänta kraftig opposition från många håll, ty
katolicismen var djupt rotfäst i det gammalkatolska
Frankrike. Det hela genomfördes emellertid ganska lugnt.
Visserligen förekommo våldsamma uppträden på sina håll, då
den katolska menigheten, som utsattes för rojalistisk
agitation, gick till anfall mot militären. Men myndigheterna
förstodo att avvärja allvarligare sammanstötningar, och så
småningom återställdes lugnet.
Det väckte kolossalt uppseende, då den gamle
socialdemokraten Briand 1906 inträdde i en rent borgerlig
regering. Naturligtvis blevo hans forna meningsfränder ytterst
uppbragta, och det gick slutligen så långt, att en kongress
sammankallades för att dryfta detta tilltag. Resultatet av
denna blev att Briand formligen uteslöts ur det franska
unifierade socialistpartiet.
I juli 1909 lyckades Clemenceau icke längre sammanhålla
sin ministär och måste upplösa den. President Fallières
gav då Briand uppdrag att samla en ny, och denne, som
numera tillhörde de s. k. oberoende socialisterna, åtog sig
detta och bildade sin första ministär.
Hur långt den gamle antimilitaristen och
storstrejksagitatorn Briand numera avlägsnat sig från sina forna idéer kom
tydligt till synes följande år. I oktober 1910 utbröt strejk
bland järnvägsmännen. Situationen blev kritisk, och för
att upprätthålla driften blev Briand tvungen att tillgripa
ytterlighetsåtgärder. Han lät inkalla alla de värnpliktiga
järnvägsmännen till militärtjänst och kommenderade dem
till att tjänstgöra vid järnvägarna. Härigenom undertrycktes
strejken, ty en arbetsnedläggelse hade betraktats som ett
brott mot krigslagarna och hade straffats därefter.
En sådan handling kunde naturligtvis icke företagas utan
att väcka en storm av motvilja mot upphovsmannen. Briand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
