Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitom döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
HIT OM DÖDEN
menade. Jag menade, att . . . men först måste
jag påminna dig om att du också frågat mig:
»Men på ett lif efter detta tror ni väl ändå?» —
Mitt ja var kanske en liten smula sväfvande.
När någon människa frågar mig om jag tror på
något, kommer jag alltid ihåg att jag tviflar . . .
Åtminstone blir jag osäker som om man begärde
af mig att jag skulle ljuga med berådt mod. Vi
kunna ju endast tro på möjligheter, men det är
ju att tvifla på fakta . . .
»Ja, för annars blir det ju meningslöst,»
tilläde du.
»Ja naturligtvis,» medgaf jag plötsligt ifrig,
»annars blefve det ju fullkomligt meningslöst. . .
Slutkapitalet fattas, inte ginge det an. I fall
man inte tycker om att det slutar just som det
är som mest spännande!» , . .
Då såg du mig in i ögonen . ..
Jag undrade
om du skulle fatta. Så brast du i skratt.
»Ah, ni bara skämtar,» sade du och dolde
ansiktet mot min skuldra. Och det var verkligen
sant, att jag var full af skratt. Det föreföll mig
så komiskt, att vi bekymrade oss om ett lif efter
detta. Hvad gjorde det oss just då, om det fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
