Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svarta svalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
1
II
S VA E TA S VAL G
honom! Är det inte alltid till den sol som lyser
just nu öfver oss, frågade jag mig, som vi rikta
våra böner eller till den stjärnhimmel? ... Finns
det då något mer vemodigt än att höra i hvilka
höga toner människorna tala om minnets lycka!...
Det verkar som förtviflade försök af dem att
ljuga riktigt oförsynt för sig själfva. Och det
borde ej tillåtas! Ty många af oss som höra de
gamla, som utge sig för så mycket klokare än
vi, forma dylika dårskapens ord med sina åldriga,
glappande tungor, kunna då frestas att taga lifvet
makligt och låta sig ledas af omständigheterna
och icke nöta ut sig med flit utan tänka: Må vi
gärna bli gamla! Ålderdomen förskräcker oss
icke. Den har ju minnena. Hvad har den? Den
har minnena!
Sist jag träffade morfar i staden talade han
med blygsel om gubbar och deras kärlek till
kvinnor och med leda om lugnet som föregår
döden. Och då yttrade han också något om
minnet...
»Det har varit så under de här åren,» sade
han, »att jag inte känt mig värdig att tänka på
mamma, fastän hon aldrig varit ur mina tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
