Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Tigerjakt och -fångst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägrade att ta emot någon hjälp, dog han även i fruktansvärda
kval.
Det finns icke någon människa som är fullständigt immun
mot ormgift.
I många trakter av Indien är ormen helig och den som
blivit biten av en huggorm betraktar det som en Buddhas
eller Civas skickelse att av den giftiga ormen bliva
befordrad till andra sidan graven. Infödingarna döda aldrig de
giftiga djuren, och även jag måste ofta avstå ifrån att ta
livet av de dödsbringande reptilerna. För det mesta fångade
jag dem med en fånggaffel, och om det var värdefulla
exemplar, behöll jag dem; annars slängde jag dem åter in
bland snåren.
Ormgiftets verkningar taga sig ytterst olika uttryck. De
som blivit bitna av den lilla ”feathersnake” (fjäderormen)
— denna vackert färgade reptil blir endast 30—35 centimeter
lång och har på båda sidor om huvudet en fjäderliknande,
utstående, fjällartad bildning — råka en halvtimme efter
angreppet ut i raseri; de börja dansa och springa tjutande
omkring, tills de falla ihop med ett kvidande och stönande
dra sin sista suck.
Under de första åren av mina resor i Indien förde vi
mycket litet motgift med oss. På den tiden experimenterade
läkare, apotekare och kemiker ännu, och många motgifter,
som vi använde, voro av ringa eller fullkomligt negativ
verkan. Det enda radikalmedlet var just ett ögonblickligt
utskärande av det bitna stället och den kraftiga behandling,
som ovan relaterats.
Ej heller äger det sin riktighet, såsom många forskare
påstå, att djuren i djungeln och urskogen äro immuna mot
ormgift. Jag har nämligen ofta iakttagit, huru av ormar
bitna djur dött i samma symptom som människor.
En av mig fångad grantsgasell blev biten av en orm.
Jag fick reda på detta först en timme efteråt och insåg
genast, att det var för sent att rädda det vackra djuret. Det
rasade i sin inhägnad, hoppade högt i luften, tuggade fradga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
