Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Sällsynta djur desas gömställen och de feberdunster som skydda dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
det under upphävande av sin jämmerlåt och sökte gång
på gång genom milda stötar med hornen få den döda ba-
byn att resa sig upp.
Okapins känsloliv visar sig tydligast däri, att den göm-
mer sin unge bland de allra tätaste törnsnår, tills den själv
kan trotsa urskogens faror. En belgisk jägare, som flera
månader tillsammans med några infödingar uppehöll sig i
Somalilandets tätaste urskog för att fånga en levande okapi,
berättar, att han hade förföljt en hona, att djuret plötsligt
tog ett språng framför ett törnsnår och oaktat de långa,
vassa törnena, som slet sönder huden i trasor, försvann
bland buskarna. När belgiern efter timslång möda lyckades
bana sig in bland snåren, fann han visserligen det ställe,
där ungen hade legat och även alldeles färska spår, men
både moder och barn voro försvunna. Trots flera dagars
sökande kunde icke något av de båda djuren uppspåras.
Jägaren beskrev lägret för mig och berättade, att det
t. o. m. var övertäckt med buskar — ett riktigt Törnrosa-
slott, i vilket ingen fiende förmådde intränga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
