Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt äro dessa damer — naturligtvis för den tillstundande
vintern — utstyrda i pelskragar af kattskin och de
charmantaste filthattar med vaggande tuppfjädrar... ja, gud vet
om det icke är till och med en liten muff som sticker fram
i handen pä en och annan. Det är också rätt kallt på
torgen om vintern — det veta de, som gå der... hvad skall
det då vara att vid alla graders kyla få ligga eller stå stilla
i en öppen korg, der både snö, hagel och regn göra dessa
expositioner till den ledsammaste sak i verlden! Men hvad
nödgas man icke allt uthärda, när lifsfrågan är att blifva
sedd, beundrad och — köpt... Hvad sjelfva deras ansigten
beträffar, voro dessa målade på lärft ända till förvillande
grad lika små mops-trynen. De voro i alla fall att
föredraga framför dem af porslin och gips, ty de gingo icke
sönder, och blefve de lite suddiga ibland, så renoverades
de snart förmedelst krita, kol, lingonsaft och blåelse. Det
allra bästa var dock att, då små fina fruntimmer i
mamelucker köpte och stadde dem som pigor till sina förnäma
sidenklädda julklappsdockor, de kunde uthärda huru
mycken husaga som helst, utan att det märktes någon rispa på
ansigtshuden.
Näst intill dockorna befann sig ett litet lager blifvande
julbockar — det var nödvändigt att vid lediga stunder
arbeta undan i tid. Dessa bockar hade den magnifikaste hvita
ull, och deras gullhorn lyste lång väg, då solen ibland sken
in... intill bockarne slöt sig ett parti nejlikekorgar, fylda
med pappersblommor i bjerta färjer. Och slutligen låg rad
vid rad, stadiga och allvarsamma, en hop träribbor beklädda
med mossa och inflätade berberisqvistar, denna under
hösten kuranta vara, då dubbelfönstren insättas.
Framför det nämnda fönstret stod ett aflångt bord,
betäckt med otaliga högar af tyglappar, ben armar,
hufvuden och diverse halfklädda dock-kavaljerer i åtskilliga
uniformer och kostymer. Man skulle ha varit frestad tro att
samtliga herrarne, då de blefve färdiga, ärnade sig på
maskeradbal — ty bestämdt voro de i karaktersdrägter, och
man kunde ej gerna se någonting mera artistiskt än deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
