Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En moders industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Snälla frun!“
“Ja, det är godt och väl att anses snäll — men
snällheten har hållit på att sätta mig på bara backen; det var
på håret nära att jag i höstas fått slå igen magasinet. Folk
begriper då aldrig hvad rättigheterna och förlagerna kosta.“
“Kära fru Olsson, jag...“
“Rent ut, madam Jansson — jag har så godt som
svurit Gud ett löfte att aldrig borga ut något.“
“Nå, det löftet var då aldrig svuret åt Gud!“ utbrast
madam Jansson med öfversvallande känsla.
“Sä var det väl svuret åt mig sjelf dä — en får tänka
något på sitt eget också. Sitter inte jag med tre barn...“
“... som få äta sig så mätta att de se ut som om de
vore stoppade och som ha hela skor och hela kläder och
... Nånå, söta fru Olsson, inte är det fråga om det. Den,
som Gud gett råd, gör efter den... Men för Jesu skull
hjelp mig nu med tre qvarter mjölk, två kålrötter och en
half mark fläsk!“
“Tackar allra mjukast... När skulle det betalas?“
“Åh, det skall inte töfva längre än till nästa månad.
Om vår Herre låter allt gå väl, är värsta eländet då öfver,
och se’n tar jag minst två ambarn, som jag får 12
riksdaler i månaden för hvartdera. Det blir 24 riksdaler, goda
fru Olsson! Kanske blir det också 25 riksdaler jemnt, för
jag skall sköta barnen så väl, att månadspenningen blir tillökt
med 24 skilling.“
“Jo, de bli nog skötta, kräken... Hvem skall sköta
madam Janssons eget?“
“Det hinner jag också dra försorg om.
Fattigmansbarn få inte finskötsel, men de få så det hjelper sig. Och
skulle inte jag och andra stackare i mitt läge amma opp
ett par barnungar bredvid ens eget och på det sättet göra
sig en liten inkomst, så finge en väl gå från vettet, hvar
gång den gode Guden pålade en den bördan att skaffa en
ny stackare till verlden. Och för min del gör jag dessutom
ännu en liten affär på min resa — för, som lilla madam
Olsson vet, mina grannqvinnor ä’ ofta borta på hjelpdagar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
