Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En moders industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vackra moderskänslor, som hon hade råd att låta lefva. Hon
lät i tankarne sina öron förnöja sig af barnens glädje, då
de fingo höra potatisen puttra i grytan och fläsket fräsa i
pannan, och i andanom portionerade och utdelade hon
anrättningen. Mannen skulle ha två bitar fläsk, de tre
barnen hvar sin och hon sjelf kanten och svålen. Sedan tänkte
hon på huru grufligt lyckligt det vår att hon redan
uppgjort ackord om ambarnen, hvilka, så fort hon kunde taga
dem, skulle flyttas från de ställen, der de voro och der de
blefvo så grufligt illa skötta, att det var både synd och
skam. Nej, annat slag blefve det för stackarne sedan!
Mödrarne, som voro tjenstflickor, finge nog märka skilnaden,
när de på söndagseftermiddagarne kommo och tittade till
dem, och det skulle då vara konstiga hjertan på de
mödrarne, om de inte gömde ihop allt hvad de kunde få af
kaffe, socker och ljusbitar för att ha med sig i smågåfvor.
Öfverlycklig i sina framtidsplaner, sträfvade sig madam
Jansson med mjölkkrukan och knytet uppför branten; och
som det bar sig sä lyckligt, att det varit töväder ett par
dagar, kom hon genom dörren utan krångel med de frusna
soporna. Men just i dörren undföll henne den första
sucken: “Om Jansson inte drack så orimligt, så behöfde det
ej vara så stor nöd. Han har nog förtjenst, men hur
mycket ger han väl till hemmahushållningen? Ack, om det inte
funnes krogar!“
Mörk, kall, fuktig och oändligt otreflig syntes den stora
kammaren med sitt gropiga smutsiga golf. En säng jemte
ett bord uppe vid fönstret, en kista och två eller tre
stolar på andra väggen samt en svart pall och ett par ruskiga
kokkärl nere i spisen vid dörren, der ett par otäta
ämbar äfven hade plats — detta var inredningen.
Tre små olyckligä figurer gåfvo lif åt taflan. Den
första var en vanför gosse, som, insvept i en skinnfäll och
stödjande sig på ett par kryckor, hängde öfver bordet. De
två andra voro ett par små flickor med förvildadt,
hoptofvadt, gult hår, spridt öfver det bleka ansigtet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
