Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En moders industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Låt vara nog nu för din egen!“ sade slutligen i hård
ton den i somras så gladlynta Mina. “Du har tillräckligt
bedragit oss på de syndapengar, som du tagit för dessa
månaderna, utan att min stackars lilla flicka skall behöfva
svälta ända in i det allra sista.“
“Kära Mina, du förkrossar mig så att jag inte får en
tår att ge någon: tog jag inte min gosse nyss på minuten,
och är han inte lika svag och förbi som era barn — kan
jag hjelpa, om vår Herre håller dem kärare än att han
vill att de ska bli qvar i verlden?“
“Det är inte derför“, återtog Mina med ökad bitterhet,
“att han håller dem så fasligt kära, för då skulle han ta
bort alla menniskor, utan det är kanske derför han
förlossar dem att han ser hur ogudaktigt illa de ha farit.
Och du kan aldrig, du dåliga Lotta, ansvara för att du
handterat de stackrarne så som du gjort... Sofia förmår
inte tala för gråt och för ånger att vi skulle lemna dem
till dig, men jag skall tala ut mina tankar och mina tårar
också, som rinna både natt och dag, och aldrig skall jag
förlåta mig att jag inte från början satte mig för mig sjelf
och födde opp mitt barn — men jag vet bäst att jag lät
bli det bara för den orsaks skull, att jag inte genom att
lefva på kammare skulle komma in i mera frestelser och
trassel.“
“Det hade varit väl“, svarade madam Jansson snyftande,
“om du sjelf ammat ditt barn, då inte han, som narrade
dig i vådan, var så frack att han kunde lösa in flickan på
barnhuset... Men låt nu bli att längre näskasta mig, för
en kan så länge spotta på en sten tills han blir våt, och
jag vill derför be dig titta på mitt barn, så visar det sig
bäst att jag inte hållit det framför era, hur grufligt det
svidit i både hjerta och öron att höra honom skrika.
Eländet är, att en ärlig gift qvinna skall vara nödd att taga
till sådan födkrok som denna... Se på min pilt — han
var både frisk och frodig, då han kom till verlden, men
då mor hans var så gemen att hon tog födan ifrån honom,
blef han dag efter dag förvandlad.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
