Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Detta är alls inte sant, Marie lilla! Symamsellen
midtöfver har aldrig fått af mig för ett runstyckes värde,
undantagandes en blomsterqvast på Anna-dagen.“
Nu sprang Marie upp från soffan alldeles vild:
“Jaså, din lurifax, du har gett henne blomsterqvast på
Anna-dagen — och fick jag så mycket som en endaste
blomma, fast jag heter Anna-Maria! Men jag skall på
minuten gå och lära den slinkan hvad sådana förtjena, som
vill tubba från en ärlig hustru hennes man... Jo, min själ
och Gud kom inte jag i himmelriket så det förslår!
Rikedomen och lätjan ge en dubbelt så många myror i hufvudet,
som en har i fattigdomen.“
“Söta Marie, stadga dig nu och gör oss inte till
spektakel! Du skrämmer slaget på flickan, som är oskyldig, om
du nu går dit.“
“Kan du svära på att du inte gett henne
mer?“
“Ja, det tror jag mest att jag kan, för rena sanningen
är, att hon tog ifrån mig den lilla bröstnålen, som jag hade
i halsduken.“
“Ah, detta går för långt — jag måste till henne:“
“Nej, kära Marie, det måste du visst inte. Om du
tänker på saken, vore det att skämma ut dig sjelf. Inte
vill jag menniskan någonting — nej, aldrig grand!“
“Har du då inte någonsin kysst henne?“
“Aldrig i lifvet — det kan jag svära på — men det
var en gång som hon kysste mig, och det tänkte jag
förebrå henne, men det kom någon, och då sköt jag opp det...
se’n blef det glömdt.“
“Jo, det här är hyggligt, riktigt hyggligt... Men har
du bekänt allt?“ frågade Marie, hvars nerver nu voro så
skakade att hon helt naturligt sjönk mot soffhörnet. “Tänk
dig före, innan du svarar — det är ditt bästa råd“, tilläde
hon, åter resande sig, “för upptäcker jag något sedan, så
skall det stå dig dyrt.“
“Det här var en gruflig pers — rätt nu blir jag trött!“
menade Janne.
“Gör du? Nå, då går jag till presten och låter honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
