Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som på dessa områden under de senaste 20 åren sports utom-
lands. I Tyskland, Frankrike och Italien råder för .närvarande
den lifiigaste jäsning. En flitig samfärdsel har begynt mellan
jurister, psykologer och läkare. Man har gemensamma tidskrifter,
träffas på internationella gemensamma kongresser. Man har
kommit till den bestämdaste insikt därom, att den omedelbara
beröringen af straffrättens och psykiatriens föremål, brott och
sinnessjukdom, nödvändiggör en gemensam behandling af vissa
gränsfrågor. Trenne nya vetenskapsgrenar äro resultatet af
denna samfärdsel, kriminalpsykölogien, Icriminalsotiologien och kri-
minalpolitiken; den senare framvuxen ur de två första, en prak-
tisk tillämpning af dessa. En rationell reform af straffrätten
är målet för denna lifliga samfärdsel.
Hos oss däremot är allt stillhet och tystnad. En kinesisk
mur kringgärdar den svenska juridiken. De lärde utgöra ett
slags mandarinat oberörda i sin visdom. Det hvilar ännu öfver
denna jurisprudentia ett drag af gammaldags klyftighet, som
fantasien gärna förbinder med en pompös ämbetsdräkt, hals-
krås och pudradt hår. Dess väsen är ett logiskt ordnings-
sinne, skärpa i distinktionerna, systematisk sinnrikhet till det
yttersta, men det är formen för formens skull, verkligheten
tjänstgör blott som stöd, människorna som mannekänger för
den veckrika skrud af begrepp, som kastas däröfver. Det är
med denna vetenskap som med Kung Midas, allt hvad han
vidrörde blef guld, allt hvad jurisprudentian vidrör blir begrepp.
För denna traditionella straffrättsvetenskap existerar fram-
för allt intet som heter kriminalpsykologi, man undviker denna
moderna stötesten.
Som förhållandet gestaltar sig i vetandets centra, gestaltar
det sig ock i dess periferi. I sin egenskap af lagens väktare
i gammal god mening ägnar domaren lejonparten af sin upp-
märksamhet åt det genom brottet kränkta rättsmedvetandets
kraf på upprättelse. Hans af gammaldags oreflekterad inde-
terminism burna uppfattning ser framför allt hos brottslingen
en skuld som måste sonas. Straffändamålet är för honom
vanligen vedergällning. I hela detta åskådningssätt är brotts-
lingens skuld tyngdpunkten, och därför besjälas mången hederlig
domare af en fariseisk höghetskänsla, hvilken alldeles hindrar
honom att i förbrytaren se en människa, som genom omstän-
digheternas makt, förvänd eller försummad uppfostran, exem-
plets fördärfliga smitta, psykisk degeneration och patologiska
anlag m. m. förts in på brottets bana. Allt, som uppreser sig
till lagöfverträdarens ursäkt, som motväger och förtunnar be-
tydelsen af den till brottet hörande skulden, blir för domaren
en ovälkommen rubbning i den regelrätta gången af hans tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
