Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 2. Wilhelm (1160—1208)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
2. Wilhelm (1160—1208) lärer hafva varit af utländsk
härkomst och blifvit biskop i Strengnäs 1160 eller samma
år, som Erik den helige dödades i Upsala. Om denne
äger man bättre kännedom än om Gferder. Han står i det
bästa förhållande både till påfven i Rom och till sin ko-
nung och är därför i tillfälle att uträtta ganska mycket
för sitt stift. Ett viktigt steg i det afseendet togs under
Wilhelms tid, då stiftets område bestämdes till det omfång,
det än i dag äger, fastän stiftsgränserna i norra Nerike
närmare bestämdes under hertig Karls (Karl IX:s) tid.
Karl VII Sverkersson hade nämligen i samråd med biskop
Wilhelm, ärkebiskopen i Upsala och primaten i Lund beslutit
lägga Nerike under Strengnäs biskopsstol. Anordningen
gillades af påfven, som stadfästade densamma genom en
bulla 1165 \’9. Att Wilhelm varit en allvarlig och nitisk
biskop, framgår af förenämda påfliga bulla, där han prisas
för “renhet och fasthet i tron“ samt i de mest smickrande
ordalag tillförsäkras all välvilja.
Det biskopliga intet var på denna tid mest riktadt på
upprättandet af kloster i Sverige. Ett sådant, det seder-
mera så ryktbara Saba cistercienserkloster i Julita, till-
kom kort efter Wilhelms tillträde, för hvilket han ock
lyckades intressera konung Knut Eriksson och landets stor-
män; så underskref han 2:ne af konung Knut Eriksson till
förmån för klostret utfärdade gåfvobref, i hvilka Elfkarleby
fiske tillförsäkrades klostret. Det ena odaterade gåfvo-
brefvet är undertecknadt med “W“; det andra af år 1189
med “Wilhelmus“. Därjämte grundade han ett hospitaliter-
eller johanniterkloster i Eskilstuna, hvars verksamhet huf-
vudsakligen gick ut på att herbergera, vårda och under-
stödja sjuka pilgrimer. Äfven drog han försorg därom, att
S:t Botvids träkapell, som var högt i rop såsom helig vall-
fartsort för främmande pilgrimer, men som nu förfallit,
blef upphjälpt och genom de rika föräringar det erhållit,
ersattes med en kyrka af sten år 1176, som 8 år senare
invigdes af Upsala förste ärkebiskop Stefan samt biskop
Wilhelm i Strengnäs “till jungfru Marias, den hel. Botvids
och alla helgons minne“. Sist må nämnas, att under hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
