Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 5. Kol (1223—1268) - 6. Finvid (1270—1274) - 7. Anund (1275—1291)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
nu vår hufvudstad är belägen. Sägnen synes emellertid
vara en anakronism, emedan Tvnnelsö ej blef biskops-
prebende förrän 1306 under biskop Ysars tid.
6. Finvid (Finvedus) (1270—1274). Namnet är osä-
kert, emedan han i bevarade handlingar endast betecknas
med F. I äldre biskopsserier uppgifves han hafva hetat
“Finvid11. Namnet förbigås t. o. m. i åtskilliga biskops-
längder. Hans sigill med omskrift: “F. (Finvedus) Del
gratia Strengnensis Ep:us“ ställer alltså hans episkopat
utom allt tvifvel. Han omtalas första gången 1270 26 6 och
förekommer sedan i en handling 1271 9/„.
Finvid, som var af förnämlig släkt, studerade i Streng-
näs, innehade där ett kanonikat och blef sedan biskop här
1269 enligt Rhyzelius. Som biskop var han nitisk om kyr-
kor och kloster. Gerder hade 100 år förut inrättat ett
Cluniacenserkloster i Strengnäs; nu grundade F. därstädes
ett dominikanerkloster. Medverkade ock, liksom företrä-
daren, till Upsala domkyrkas uppbyggande och utfärdade
1270 från Husaby Trögd i Upland en skriftlig försäkran
om 40 dagars afhat för dem, som på S:t Laurentii dag, ett
af domkyrkans mest firade helgon, besökte Upsala och för-
ärade penningar till kyrkan. Uppropet lär ha medfört ett
godt resultat.
Slutligen vet man om F., att han jämte biskoparne
Henrik i Linköping och Karl i Västerås på befallning af
påfven år 1271 underskref brefvet om ärkebiskopssätets
och domens flyttning från Gamla Upsala till Östra Aros.
F. anses hafva dött 1274, sedan han samma år bevistat
ett af konung Waldemar i Tranöjanäs (förmodl. Strängia-
näs() hållet möte.
7. Anund (1275—1291) blef efter öfliga formaliteter:
kanoniskt val*) och påflig konfirmation Pingstdagen 1277
*) Alltså i enlighet med stadgandet på Skeninge möte 1248, som
innehöll, att domkapitlen, ej konung och folk, ägde att välja biskop. Lagen
mötte motstånd och kunde därför ej strax tillämpas, utan följdes i stället
den mer än en mansålder senare nedskrifna västgötalagen, som stadgar,
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
