Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 19. Ericus Birgeri (1443—1449) - 20. Sigge II Ulfsson Sparre (1449—1463)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fe
land, med sin broder Birger och ärkedjäknen Sigge Sparre,
hans blifvande efterträdare m. fl. såsom bisittare. Han
begynner 1448 uppförandet af ett nytt högkor med hög-
altare i Strengnäs domkyrka, hvilket 14 år senare är fär-
digt. Han gifver ordensbröderna i Vadstena samma rätt
som presterna att meddela absolution. Biskop Erik skall
i likhet med sin konung varit en frikostig och hjälpsam
man. Han mottager vänligt på Tynnelsö den gamle Anders
Skiötte jämte hans hustru Margareta Jönisdotter i sitt bröd
på bägge deras lifstid, mot det att han fick uppbära 100
mark och Harby gård i Kjula socken. I ett’ bref af 1448
säger han att det skett med kapitlets samtycke, hvarför
ock hans efterträdare fingo ärfva dessa stamgäster på
Tynnelsö. Död 1449 2 3.
20. Sigge II Ulfsson Sparre (1449—1463), hvars vapen
innehåller en sparre, tillhör den frejdade Sparresläkten till
Lagmansö och Hjulsta. Både fadern Ulf och brodern Gustaf
äro riksråd; svågern är Gustaf Algotsson Sture till Räfsnäs.
På denna tid var det ingalunda ovanligt, att rikets för-
nämsta, ja t. o. m. kungliga familjer läto någon af sina
söner gå den lärda vägen för att inträda i det andliga
ståndet, så mycket hellre som konung Kristiern låtit förstå,
att rikets högsta andliga värdighet helst borde beklädas
med adelsmän. Sigge framträder också under konung
Kristierns tid såsom företrädesvis gynnad så väl för sina
anor, som på grund af sin smidighet. Redan såsom arki-
diakon vid Strengnäs domkyrka, hvartill han 1440 befor-
dras, sitter han i konungens råd, när 1445 lag skipas
mellan 2:ne stormän. Blir därefter domprost och utöfvar
jämte sina bröder stor frikostighet mot Strengnäs domkyrka.
S. var sålunda en man af betydenhet, då han 1449 (kallas
“electus“ 1449 8/]0 och biskop 1450 -7/, enl. P. br. R. A.)
kallas att intaga Strengnäs biskopsstol. Hans 14-åriga för-
valtning inträffar under en mycket orolig tid, då hierarkien
kämpade med konungamakten om väldet i landet, och då
den presterliga kåpan ofta utbyttes mot krigarens brynja.
Sigge i Strengnäs var en af männen i det triumvirat, som
5
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
