Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 25. Magnus Sommar (1523—1536)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Förhållandet mellan konungen och biskop Sommar
syntes länge vara det bästa. Biskopen sättes redan 1522
i besittning af Tvnnelsö slott, som konung Kristiern från-
tagit Beldenacke, hvarjämte han på konungens uppdrag
deltager i den beskickning till Västergötland som skall
stilla det af Ture Jönsson och Skarabiskopen underblåsta
s. k. Västgötaupproret. Tillgifvenheten och tacksamheten
mot konungen, hans “nådige herre“, sätter likväl ofta tro-
heten mot den kyrka, hvars förmåner det legat i hierar-
kiens intresse att bevaka, på ganska hårda prof. Så t. ex.
bifaller han år 1525 det i Stockholm fattade och med så
mycken ovilja inom kyrkan mottagna beslutet, att “all den
kyrkotionde som det året öfver hela riket fölle“, skulle
ingå till konungen. På Västerås riksdag 1527 framstår
biskop Sommar stor och fosterländsk, då han låter livarje
tanke på egen fördel fara, när det gäller landets väl. Så
mån han är om kyrkans intressen, måste han likväl gent
emot biskop Brask och det af honom styrda hierarkiska
lägret yrka på varsamhet och uppoffring. “Det kunde göra
dem (biskoparne) lika mycket11, säger han, “huru rika eller
fattiga konungen ville hafva dem; det vore bättre att litet
fira skotet än sätta hela fartyget under vatten; att ej vara
så beskyddad, att hela riket därutöfver skulle gå under.
Ty om — det Gud förbjude — konungen skulle lämna sty-
ret, då skulle det allmänna vräkas vind för våg, som skepp
utan roder11. Biskopens ord verkade; de upprörda sinnena
lugnades; konungen återvände, lät snart kröna sig, och
Sommar höll kröningspredikan. Men hans ord hade gifvit
dödsstöten åt hierarkien i vårt land. Tynnelsö slott var
för alltid förloradt och makten hade glidit biskoparne ur
händerna. Sommars bemödande att skydda kvarlefvorna
af det sjunkande påfvevälde, hvarvid han ännu var fästad,
ledde endast till upprepade konflikter med den på kyrko-
reformens väg städse framgående konungen. Han ömsom
innehade, ömsom var förlustig sin konungs ynnest. An-
ledningen därtill berättas sålunda. Sommar bevistade år
1536 Gustaf I:s förmälning med Margareta Leijonhufvud.
Vigseln skedde i Stockholm, där rikets förnämste män och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
