Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 29. Petrus Jonæ (1585—1607)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där blef en tioårig pröfning, och detta på grund af hans
fasta luterska tro. Vid denna tid 1572 började i Upsala
den liturgiska striden, i hvilkén mäster Petrus tog en så
verksam och hedrande del, men som för honom skulle
blifva så ödesdiger till sina följder. Den nye ärkebiskopen,
som nyligen intagit reformatorns stol, hade i Juldagens
ottesång 1576 firat messan på liturgiskt sätt. Följande
dag höll Petrus Jonte en allvarlig predikan om gudfruktige
lärares förföljelse, syftande därpå, att konungen 1576 låtit
aisätta och fängsla kyrkoherden i Stockholm, mäster Olof
och några andra lärare, emedan de vägrat att fira 2:ne
högtider, som af dem betraktades såsom katolska; han
angrep därjämte det påfviska ofog, som ville insmyga sig
i vår kyrka. Predikan, som var klart grundad i Guds
ord, retade så ärkebiskopen, att han förbjöd P. J. att vi-
dare bestiga predikstolen. Nu spred sig ryktet härom till
konung Johan, som i januari 1577 kallar den “trotsige"
professorn till Stockholm och befaller honom att i ko-
nungens närvaro disputera med Klosterlasse, Fecht och
några andra af konungens jesuitiske anhängare. Ingen-
ting förmådde dock rubba honom i hans fasta tro, icke
ens den omständigheten, att ifrån alla håll inlupo rykten,
att flere biskopar och prester i mängd läto förmå, sig att
antaga den af konung Johan år 1577 anbefallda och af
hofvet och de förnäma gynnade liturgien. Jämte Linkö-
pingsbiskopen Martinus och några Upsalateologer stod
Petrus Jonfe såsom “en stolpe", säger Rhyzelius, “för den
då svårligen anfäktade ortodoxien". När så hvarken ho-
telser eller löften förmådde böja den djärfve “kättaren"
under konungens vilja, grep konung Johan på sina jesu-
iters inrådan till ett annat medel. Svartsjö slott skulle
kanske gifva honom tid till besinning eller åtminstone
hindra honom att egga andra till motstånd mot konungens
planer. Där inspärrades han jämte några andra motsträf-
vige Upsalaprofessorer i ett mörkt osundt fängelse i fe-
bruari månad 1577, hvarefter det varit konungens plan
att P. J. skulle förvisas till någon aflägsen ort på ryska
gränsen. Men häraf blef intet. Redan i mars samma år
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
