Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
år 1600, veterligen den första i Sverige. Att en sådan
promotion verkligen korn till stånd, har man förvisso till
stor del att tacka Paulini outtröttliga energi. Han fick
själf såsom promotor fästa lagerkransen på sju “välför-
tjänte“ studenters och femton kandidaters (bacca laurei)
hufvuden. I en senare utgifven bok, Panegyris philoso-
phica, har han dragit försorg om att från glömskan rädda
minnet af denna för universitetet så betydelsefulla hög-
tidlighet. “Såsom i fordomtima“ yttrar Paulinus i själfva
inbjudningsskriften, “den romerske krigare, som utmärkt
sig på slagfältet, erhöll en mot förtjänsten svarande yttre
belöning, så höfdes det ock, att de på vetenskapens tum-
melplats segrande kämparne tillbörligen hedrades. Omnes
artes gloria et honore incredibiliter aluntur“ etc. Af inne-
hållet i Panegyris är Paulini högtidstal vid promotionen:
“De Ellogio Scholarum“ utan gensägelse af det största
intresset. Med glödande hänförelse skildrar han här kun-
skapers och bildnings betydelse för kyrkan och staten.
Kort efter promotionen kallades han “colleetis Senatus
academici votis“ att intaga den andra teol. professuren
eller den s, k. poenitentiariibefattningen, hvilken efter det
nyss omtalade mötets 1595 i Upsala gjorda bestämmelser
hade att undervisa efter Chytrsei katekes, “som borde
medhinnas på ett år“. Ämbetet tillträder han 1600 23/ä med
ett lysande tal: oratio de studio theologise recte inehoando,
hvaruti han bland annat framhåller de humanistiska stu-
dierna såsom en rätt förberedelse och vilkor för teologiens
fulla tillgodogörande. “Filosofien är visserligen något an-
nat än den Jupiter frånhända elden, som djäfvulen kring-
strött bland människorna i världen; fastän klyftan mellan
filosofien och teologien är ofantlig, är dock den förra en
villig tjänarinna till coelestis doctrina“. År 1605 erhöll
Paulinus l:a teol. professionen och “förehölt då auditoribus
stadigare mat“; han lämnade då Chytrsei katekes och fö-
reläste Moseböckerna, Josua bok etc. Som dogmatiker,
hvilket ämne nu tillhörde honom, “röjde han ingen origi-
nalitet11, säger hans biograf; dock var han “in docendo
perspicuus, in proponendo brevis, in laborando indefessus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
