Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
nu gick att styra; det är gifvet att på många håll mycket
återstod att önska och förbättra, som företrädaren Petrus
Jonee ej hunnit med, han som haft så mycket att beställa
för att bekämpa konung Johans liturgi. Det sätt, hvarpå
Paulinus började och fortsatte sitt ingripande reformarbete,
är sådant, att han vid sidan af Johannes Rudbeckius in-
tager främsta rummet bland Sveriges dåvarande biskopar.
“Af hans biografl“ — säger Schiick — “blir det mer än
eljest klart, i hvilken outplånlig tacksamhetsskuld den
svenska odlingen står till den lutherska kyrkan“. Belac-
kare saknade han icke; den kraft, ja hierarkiska myn-
dighet, hvarmed han dref sin vilja igenom framkallade
bland annat ett pasquillum, utfärdadt af J. Baazius, den
bekante kyrkohistorikern, hvaruti han klandrar biskopen
1) för hans motstånd mot konungens förslag om inrättande
af ett Consistorium generale, och skrifver detta motstånd
på Paulini och Rudbeckii härsklystnad, 2) för att Paulinus,
såsom han förmenade, ur sitt kapitel aflägsnade så många
kapitulares som möjligt, “unde tit dominium Episcoporum
absolutum“. Med anledning däraf lät Paulinus den andra
prestmötesdagen, den 2 september 1629 för det samtliga
klerus uppläsa Baazii pamflett och uppsätta ett skriftligt
dokument, undertecknadt af hela prestmötet, hvaruti P.
frikännes från alla kalumnier under namn af “Paulinus
vindicatus“. Däraf framgick, att han ej minskat, utan
tvärtom ökat antalet kapitulares från 4 till 6, så att utom
biskopen, domprosten (hvilket ämbete då förvaltades af
någon därtill af prestmötet vald kyrkoherde), kyrkoherden
i Strengnäs och rektor vid skolan, nu tillkommo teologie
lektorn och konrektorn, och efter 1626 gymnasiets samt-
liga lektorer. Ja, Paulinus kunde t. o. m. i viktigare fäll
adjungera med kap. framstående kyrkoherdar i stiftet, såsom
de i Fors, Jäder, Fogdö, Öfver-Selö, Nyköping m. fl. Vid
dessa kapitlets domar och beslut åberopades icke blott
kyrkoordningen af 1571, utan äfven bibeln fattades såsom
en lagkodex, särskild Deuteronomion, hvarjämte P. lät
uppsätta en särskild kyrkostadga för sitt stift, nämligen
“Constitutiones qupedam Ecclesiasticse11, indelad i 7 kap.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
