Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 32. Jacobus Johannis Zebrozynthius (1639—1642)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
blef hän 1612 logic. professor i Upsala och året därpå
eloqu. professor, med hvilken senare tjänst han år 1616
med konungens tillstånd fick förena Wendels pastorat så-
som prebende att därmed upphjälpa sin svaga lön. År
1621 kallades han “i anledning af sina utmärkta prediko-
gåfvor“ till hofpredikant hos Gustaf Adolf och följde ko-
nungen på fälttåget till Preussen. • År 1624 ,0/4 befordrades
han till pastor primarius vid Storkyrkan i Stockholm med
Solna församling, som sedan utbyttes mot Lofön, till per-
sonligt prebende. År 1639 erhöll han fullmakt som
biskop i Strengnäs, där han afled i sitt 70:de år 1642 den
9 juli, “wördad, älskad och ömt saknad1*; begrafven i dom-
kyrkan. Om Zebrozynthii verksamhet känner man ej myc-
ket; från 30 maj till juni månads slut 1641 visiterade han
alla Nerikes församlingar och fann resultatet af biskop
Paulini verksamhet för folkets kateketiska undervisning
framgångsrik. För öfrigt lärer han hafva användt sin korta
biskopstid till kyrkogårdens förskönande genom att där
företaga planteringar samt bygga en s. k. bogårdsmur om-
kring densamma, hvilken på 1850-talet nedrefs. Hans änka
lät sedermera till hans minne uppföra den ståtliga västra
kyrkoporten, hvarom inskriften på den ofvanför densamma
anbragta stentaflan vittnar. Vidare är att märka, att “bis-
kop Jacob, den högwördige Herren“, bortbytte Vansö, som
hittills varit biskopsprebende, mot Toresund, som nu en
tid blef prebende, till dess biskop Lithman återtog Vansö
och “gaf Torssen en kyrkoherde11. Som riksdagsman var
han 1642 själen i den öfverläggning, som på hans förslag-
stannade vid det beslut, att “presterna ej skulle få nyttja
hofmansmössor eller låta sina hustrur och döttrar kläda
sig öfver sitt stånd; presterna kunde få ha en liten preste-
lufva under hatten och en underkjortel under kappan och
borde deras eget samvete lära dem att bortlägga de stora
spjällen på ryggen11.
Zebrozynthius var känd för allvar och fromhet, “lyck-
lig som make och fader11. Han “lärde ej blott med munnen,
utan ock med lefvernet; med sin stämma vältalig, i sin
dygd omutlig, genom båda godkänd bland de goda, vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
