Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 38. Daniel Nordlindh (1717—1728)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
till annex. och blef s. . å. kontraktsprost i västra Roslags
kontrakt.
Fem år därefter, den 25 september 1716, utnämdes han,
utan stiftspresternas hörande, till superintendent i Karl-
stad, sedan hans företrädare dagen förut kallats till biskop
i Linköping; det var konungens storartade belöning, för
lyckligt fullbordad information med hertig Karl Fredrik.
Men innan han ännu hunnit presentera sig för sitt konsi-
storium, utnämdes han den 1717 till biskop i Strengnäs,
där val visserligen hållits, men där endast några få röster
fallit på hofpredikanten N. Så egenmäktigt gick Karl XII
till väga vid biskopssysslornas bortgifvande, oaktadt lag
föreskref, att biskop skulle af stiftet väljas. Utnämningen
slog likväl lyckligt ut, när stiftets prester lärt känna Nord-
lindhs “allvarsamma och oegennyttiga, fogliga och försik-
tiga uppträdande". En annan därtill bidragande faktor
var den nye biskopens stora förmåga som talare och pre-
dikant, hvarigenom han förmådde gifva en ovanlig stäm-
ning af högtidlighet åt så väl de prestmöten 1718, 20, 22,
24 och 26, som de visitationer, han höll under sin 11-åriga
biskopstid. Hvad som emellertid förefaller oss egendom-
ligt från hans förvaltning äro de vitsord, som antecknats
om de nyvigde presterna. Så t. ex. heter det om Olaus
Carelius 1725: “alla Carelier varit qvicka och snälle"; om
en annan: “ett lifligt och qvickt ingenium"; om en fjärde
(den. blifvande domprosten C. F. Ljungberg): “oerhördt
lärd ad gustum smculi" o. s. v.
Vi nämde, att det var en i många afseenden bekym-
merfull tid, under hvilkon doktor N. — han blef teologie
doktor vid. Ulrika Eleonoras kröning 1719 — hade att för-
valta biskopsämbetet. Klagomål ingingo alltjämt från pres-
ter, de där fått sina kyrkor och prestgårdar brända af
ryssarno eller ledo fattigdomsnöd, framkallad af det lång-
variga kriget som bcröfvade bonden förmågan att lämna
tionden. Därtill bidrogo uppkomna ödeshemman, pålagda
nya krigsgärder, knekte- och dragonhall m. m. Sådan låt
ingick flitigt till biskopen. Hvad var att göra? Biskop N.
kunde endast beklaga förhållandena, uppmanande till flitig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
