Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 41. Jakob Serenius (1763—1776)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
bak eller tala ohöfviskt; om föräldrar föregå dem med
onda exempel, skulle de sättas från H. Nattvard och ting-
föras*). Men livem skulle ombesörja folkundervisningen?
“Klockaren,u menar S., “bör vara boklärd och böra där-
till tagas djäknar, som är oförmögna att vidare fullfölja
sina studier.“
Det är förundransvärdt, huru mycket Serenius hann
med, fastän han ständigt var upptagen af riksdagsbestyr;
han liknade i detta afseende mycket den hundra år före
honom lefvande Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius;
på alla områden spåra vi Serenii ordnande kraft. Dom-
kyrkan försågs med nytt golf och nya skrudar, kunga-
grafven pryddes och utsirades med en förgyld ryttarstod,
Sturegrafven med ett dyrbart marmormonument och det
Gyllenhjelmska koret med gipsarbeten och .förgyllningar.
Ilospitalshuset och dess kyrka förbättrades; biskopshuset,
som var mveket förfallet, undergick en grundlig repara-
tion. Lektorernas löner förbättrades, livarjämte lian, så-
som en stor vän af Linnés vetenskap, upprättade en ny
lektion i naturalhistoria, hvartill han insamlat en fond af
45,000 dal. kmt, samt en annan i medicin, hvars innehaf-
vare skulle uppbära 1,200 dal. kmt, i lön och 300 dal.
till hushyra, hvarförutom denne såsom yngste lektorn jäm-
väl skulle hafva biblioteket om hand och därför åtnjuta
300 daler. Äfven upplifvade han de gamla, ur bruk kom-
na disputationerna, orationerna och predikningarna vid
examina, prestmöten och. andra högtidliga tillfällen.
Visitationerna voro grundliga; intet undgick biskopens
skarpa blick. “Näringsställen1’ böra borttagas, husandakt
införas, sakristiorna uppvärmas, att ej “skrud och papper
må förloras genom fukt.“
Hans sträfvanden att förbättra det sedliga tillståndet
äro höjda öfver allt beröm, Märkligast är i detta afse-
ende prestmötet i Stréngnäs år 1768, då man under bis-
kopens presidium öfverlade om “kristendoms- och sede-
förfallet och dess botemedel." Reformationen bör taga sin
*) Joh. Vahlfisk: “Dan kateket. undervisnitigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
