Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Strengnäs stads och landsförsamlingar - Domprostarne - 25. Olaus Magnus Gothus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
tinnan Margareta af Nederland, för att afsluta en handels-
traktat, hvilken hemsända handling förmodligen är den
älsta minister-relation, som svenska arkiverna kunna upp-
visa och “säkert icke den sämsta“. Han kom aldrig till-
baka till fäderneslandet. När skall han då, såsom Rhy-
zelius m. fl. uppgifva, hafva varit domprost i Strengnäs?
Antingen utöfvade han verkligen ämbetet 1524—1525 nå-
gon kort tid mellan beskickningarne eller ock var det blott
en titel. Det var nog hvarken för brodern ärkebiskop
Johannes Magnus, som af påfven Adrian IV valts till full-
myndigt sändebud att utrota det luterska kätteriet, ellei
för Olaus Magnus lätt att stå kvar på sina betydande
platser, när konung Gustaf just vid denna tid var i färd
med att genomdrifva religionsförändringen med en energi,
som ej tålde motstånd. Hvad under då, om de båda påf-
viska bröderna begynte finna det trångt i Sverige. Jo-
hannes begaf sig till Rom under förevändning att befrämja
äktenskapshandel mellan konung Gustaf och prinsessan
Hedvig af Polen, kanske i detta ärende höfligt bortvisad
från riket af konungen. Olaus begaf sig till Polen 1528
och vistades där. Reste 1537 till kyrkomötet i Mantua
samt året därpå till kyrkomötet i Vicenza. På anmodan
af patriarken Hieronymus Quirini konfirmerade han 1539
några flickor från Venedig “och 1543 lärde han biygga
mjöd i Rom af Poenitentiarien i Gnesen Martinus Polonus“.
Såsom sekreterare hade han följt sin bror till Rom och
blef efter hans död af påfven 1544 ,6/l0 förordnad till är-
kebiskop i Upsala. Försökte aldrig göra denna utnäm-
ning gällande annorlunda, än att han som Sveriges pri-
mas på påfvens uppdrag representerade svenska kyrkan
vid Tridentinska mötet 1545, antagligen den enda offici-
ella ämbetsgerning, han som svensk ärkebiskop utöfvade.
Han förblef till sin död i Rom, där han såsom broderns
efterträdare hade någon befattning vid S:ta Britas kloster,
hvaraf han åtnjöt goda inkomster och där han tillika hade
gynsamt tillfälle att egna sig åt ett flitigt och värdefullt
skriftställen. Han afled 1558 den 1 augusti och är be-
grafven i Vatikankyrkan i Rom emellan sin broder Jo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
