Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Öfver-Selö - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
En mängd af dessa “Notata“ har af bisk. Th. Ström-
berg (i “Bilder från södra mälarstranden11) blifvit uppteck-
nade; de äro skrifna på latin. För att emellertid ej ge-
nera med det gamla lärda romarspråket, vilja vi låta Sven
Bruhn inför våra öron examinera på svenska i allmän hi-
storia. Det är år 1803 och någon afdelning på någon
gymnasium och examen börjar sålunda:
1. llvilket är det andra stora tidehvarfvet i Allmänna Histo-
rien? Svar: Tiden efter Kristi födelse.
2. Huru kallas samma tidehvarf egentligen uti Religions- och
Kyrkohistorien? Sv. Njra testamentet.
3. När inträffade den stora och för människosläktet saliga hän-
delsen, att Kristus lät sig födas? Sv. Efter allmännaste meningen
•och rundt tal på det 4,000:de, men efter rätt räkning det 4,003:dje
-åldersåret.
4. Huru lång tid har sedan förflutit? Sv. 1802 och 1 år.
5. Huru kallas denna tidsbestämning? Sv. Allmänna års- eller
tidberäkningen = aera yulgaris Christiana.––––—–––––––––-
7. Är en sådan allmän aera eller tideräkning nödig? Sv. Ja,
ganska nödig, ty eljes kunde man icke känna, livilka händelser fö-
regått eller efterföljt hvarandra. Uti allmänna och enskilda lefver-
net skulle ock, uti annor händelse, uppkomma en fullkomlig viller-
valla, och många människor skulle knappt veta, huru gamla de
voro o. s. v. — — — — — — — — — — — — — —
131. Hvilket folkslag gjorde något upj>seende i Europa? Sv.
De af Romarne s. k. Barbarerna.
132. Under hvilket namn äro de i allmänhet kända? Sv. Un-
der namn af Germaner eller Tyskar. — — — — — — — —
134. Yoro dessa folkslag beständigt boende på ett och samma
ställe? Sv. Nej, de gjorde åtskilliga utvandringar.
135. Omtalas de alltid under namn af Tyska#’? Sv. Nej.
136. Under hvilka namn hafva de tid efter annan gjort sig
kända? Sv. Under namn af Cheruscher, Marcomanni, Vandaler,
Svever, Alaner, Franker, Ost- och Västgötar.
137. Men fanns intet folkslag uti nordligare delen af Europa,
som redan på denna tid hade en något stadgad regering? Sv. Jo,
Svenskar och Danskar.
138. Hvilka konungahus voro samtida med Augustus? Sv. Yng-
lingaätten i Sverige, och Sköldungeätten i Danmark.
Så tillgick en examen i historia för 100 år sedan. Allt
var på förhand utanlärdt såsom en katekeslexa till både
frågor och svar. Utanför stående kritiklöst folk tyckte att
allt gått förträffligt. Andra, de i skolmysterierna invigde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
