Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Villåttinge kontrakt - Dunker och Lilla Malma - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
12. Gustavus Esberni Maraeus (1673—78) broder till
kkohdens i Gåsinge, Eric Humblseus, hustru Maria Esberni
Mareea. Gymn. i Str. 1646 och 20 år senare, efter behö-
rigen aflagda examina, pedagog vid Gyllenhjelmska sko-
lan i Sundby. Lärer sedan “uppvaktat Herrar Cruserna
för en hofpred.“ Resp. vid prestm. 1670. Tilltr. Dunker
1673 Vö- Död 1678.
G. m. Margareta Dickman, som blef änka och omgift
m. efterträdaren Lidenius.
13. Mattias Eriei Lidenius (1679—93), son till kkoh.
Lid. i Trosa stad. Gymn. i Str. 1663. Stud. 69. Koll. i
3:dje kl. i Str. 71. Konrektor i Str. 75. Director cantus
et musices s. å. Installerad kkoh. här 79 27/4, som var
Dominica Qvasimodogeniti. Därom skrifver han själf: Ar
1679 d. 27 april–––––-blef iagh Mathias Eriei Lidenius
uti den hel. Trefaldighets nampn af domprobsten Mag. Lars
Vidbyense i Dunkers kyi’ka inför heela församlingen of-
fentligen och lagligen ordinerad och invigd att vara pastor
öfver Dunkers och Malma förs. — Gud förläne mig sin nåd,
att iagh det embetet kunde förvalta, hans nampn till ähro,
förs. till uppbyggelse i en saliggörande troo och alla kris-
teliga dygder samt dem med mig till evig saliglieet“.
Sådant var Lidenii skriftligt upptecknade presterliga
program. Och han lärer lrafva hållit hvad han lofvat; ty 15
år senare har en efterföljande pastor antecknat: “Lidenius
förvaltade här sitt ämbete i 14 år med mycket beröm“.
Huru en pastor på landsbvggden skötte sitt kall för
200 år sedan, därom vore icke mycket att säga, om ej
uppfattningen rörande detta kalls uppgifter vore så olika
nu och då. Och då Lidenius var en så trogen typ af en
Karl XI:s prest samt en af de kraftfullaste, kan det vara
åtskilligt att om honom i minnet hugfästa.
Prestakallet kräfde under denna tid nästan mera af
en domares och polismans gåfvor, än af en evang. pre-
dikares intresse. Tidsandan ville så ha det. Hvad som nu
skulle klandras såsom despotism, var då som det borde
vara. Prosten L. ville naturligtvis befrämja ordning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
