- Project Runeberg -  Strengnäs stifts herdaminne / 1. Biskoparne. Domprosteriets kontrakt. Villåttinge kontrakt /
452

(1897-1901) [MARC] Author: Klaës Alfred Hagström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Villåttinge kontrakt - Helgesta och Hyltinge - Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

452
21. Per Lång1 (1800—30). Härstammande från en gam-
mal småländsk krigarsläkt, föddes Per Lång 1762 n/3. Om
stamfadern Per Lång från Karl X:s tid berättas, att han,
sedan han i polska kriget 1659 tjänat upp sig från simpel
ryttare till löjtnant, icke längre ville hafva någon bekant-
skap med sin “däka“, en enkel flicka af bondestånd. Men
hon, en ättelägg af de raska och duktiga Värendsfliekorna,
uppsökte sin herr löjtnant och “samsimmade“ med honom,
heter det om denna kärlekens vilda jagt bland vågorna i
Öresund, grep med kraftig hand gunstig herrn i gehänget
och tvingade honom här i Sverige till äktenskap. Från
detta raska par härstammade denne kkoh., hvars fader,
som torde hafva varit fänrik, nu i sin ålders fredstid var
bosatt i Småland. Per bestämdes för det andliga ståndet
och började studera i Vexiö.
Vägen till skola och gymnasium var ej då, såsom nu,
bekvämt banad medels järnvägar och ångbåtar. Det gälde
kanske att härda ut hela dygn under en obarmhertigt ris-
tande skjutskärras marterande. Klädd i redgarnsstrumpor,
knäbyxor och skor, med en tarflig kapprock mot kölden
och blåsten samt ridande på den stora matsäcks- och bok-
kistan, som skulle underhålla vår djäkne hela terminen
och därför var af bastanta dimensioner, höll vår studiosus
sitt intåg i lärdomsstaden. Och huru enkel ställde sig ej
hushållningen. Huru Per Lång fick det i Vexiö, känna vi
ej. Men det är att förmoda, att debet och kredit ställde
sig för honom ungefär såsom för en gymnasist i Str. från
1780-talet, livars räkenskaper gått till eftervärlden och
hafva följande naiva utseende:
Utgifter:
Resa till S....................................................
Themabok..............................................
Ät den som väckte mig om morgnarne
Ovidii opera ..........................................
Grammatica Hebrsea.............................
Byxors lagande och tvättande .
Gaf i collect ........................................
Fick plikta i skolan.............................
rrlr. sk. rst.
— 33. 8.
— — 6.
— 1. 4.
— 6. 8.
— 10. 8.
— 12. —
— — io’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:24:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strherd/1/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free