Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Västra Vingåker - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
gurnmen dricker bruden till af en silfkappe, omsvept med
sitt brudgumsdräkten tillhörande silkessprångande ärme-
kläde och ställer sig sedan “immobilis11 (orörlig) för bru-
den och liksom tjänar. Därefter upprepas samma tillvä-
gagående af bruden, som stiger upp och med sin silfkappe
i handen ställer sig midt för brudgummen och efter för-
mannens tal för dannekvinsskalen, drickei biudgummen
till ur sin kappe, omsvept med det silkessprångande brud-
ärmesklädet. Sedan sä bruden med en liten drickesskåls
presenterande besökt alla gästerna kring bordet, da hon
“får igen en penning i handen af hvarje gäst“, och af
brudgummen en silfkappe eller sked, ledsagas hon till sin
plats och “sätter sig hos brudgummen på vänstra handen
i s. k. samesäte och äta på en tallrik med en knif och
en sked“.
“Jag hafver frågat“, skrifver prosten Simming i sina
anteckningar, “om de mena något vidskepligt därmed.
Men mig är svaradt:. ingalunda, utan de påminna sig om
deras inbördes skyldigheter, sämja och kärlek“.
Slutligen gör förmannen sina påminnelser om att gäs-
terna ville efter gammal sed hugna det unga brudfolket
med skänker och gåfvor “till boos“, som de kalla, hvilket
förmannen för hvarje person måste utropa. Taga vi så
de utlofvade och stundom med detsamma lämnade gåf-
vorna i ögnasikte, så höra vi vid förmannens upprop af
släkt och vänner den ene efter den andre högtidligt för-
klara: “Jag gifver en oxe, jag en nyburen kviga, jag ett
af hvardera krittret vi äga o. s. v. Sådana förnämliga gåf-
vor vankas egentl. blott af föräldrarne och de närmaste an-
förvanterna. De andra skänka en lialfspann eller en fjärding
säd, ett får, en get och somliga penningar och bohagsting,
hvarför på husets vägnar tacksägelse aflägges. Omsider
tackas G-ud för mat, och en aftonpsalm sjunges.
Så beskrifver Marcus Simming ett vingåkersbröllop
från senare hälften af 1600-talet. Vi hafva velat anföra
detta, för att visa hvad en prestman kunde få vara med
om på den tiden! Naturligtvis räckte fästligheten i flera
dagar, stundom ända till fem. Att de voro förenade med
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
