Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Nyköpings västra kontrakt - Halla och Vrena - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
komm. här 1801. V. past. i Grlansh. 1802, så i Torsåker.
därefter i Kil. V. komm. i Edsberg 1803. V. past. här
s. å. Kkoh. här 1802, tilltr. 1804. Död 1820 9/6.
Kilstadius var mycket musikalisk, trakterade med
färdighet violin och violoncelle samt ägde en förträfflig
sångröst, hvarigenom han under gymn.-tiden gjorde sig
så bemärkt, att 100 år därefter en minnestecknare för-
mäler, att “Kilstadii make i Str. sedan dess aldrig varit11.
Var därjämte “en doterad predikant med vackra insikter
i de sköna vetenskaperna och vitterhet11. I sitt umgänge
fri, ömhjärtad, välgörande.
G. 1) m. Margareta Katarina Landdhl, f. iBlidsbergs s:n
i Västergötland 1750, död 1806 17/6, änka efter kkoh.
Björkblad i Floda; 2) 1815 24/5 m. Hedvig Katarina Bellan-
der f. 1784, kkohdedotter fr. Kvistbro. Barn: Erik Oskar
f. 1816 21/2.
16. Erik Filip Pladeeius (1823—27) f. 1758 i Str., där
f. var apotekare. Stud. i Ups. 1779. Kantor vid Ups.
domkka och akad. kapell 1780. Pvgd i Str. 1783 19/12.
Komm.-adj. i Fogdö s. å. Past.-adj. i Tumbo 1784, i
Dunker 1785, i Kumla 1786. Past.-ex 90. Brunnspred,
vid Medevi 91. Past.-adj. i Orlunda (Link. st.) och kan-
tor vid Vadstena skola s. å. Past.-adj. i Enhörna 1793.
Komm.-adj. i Tunaberg 94, i Sköldinge 96. Kap.-pred. i
Erstavik 98 10/1. V. past, ib. 1800. Komm. i Tumbo och
Kåby 1808 7/u, tilltr. 10. Komm. 14 19/12, tilltr. 16.
Kkoh. här 21 9/1, tilltr. 23. Död 27 27/u.
Pladeeius lärer, efter att ha genomgått några klasser
i skolan, varit bestämd att gå landtbruksvägen och fick
äfven fresta på under sommarferierna med yxa, plog och
spade. Men hur det bar till, veta vi ej. Han tycktes ej
hafva passat till bonde; blef t. o. m. föremål för en
skämtvisa:
“Den stackars Erik, som i skogen går
med stöflar och galoscher;
jag undrar hur han mår“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
