Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Nyköpings östra kontrakt - Bälinge och Tystberga - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
erfor genom den välvilja, hvarmed hert. mottog honom,
blef denna resa af större betydelse, än han kunnat ana.
Under audiensen hos hertiginnan Anna följdes han af ett
par så vackra och vänliga ögon från en ung jungtru, till-
hörande hertiginnans hof, att han så när tappat kontenan-
sen. Snart fick han veta, att jungfrnns namn var Ragn-
hild, dotter till den bekante herr Knut i Ösmo, som flydde
för liturgiens skull. Hertigen hade upptagit flickan i sitt
hof, där hon tjänstgjorde som “hoffröken“ hos hertiginnan,
och som åtnjöt hennes förtroende för sina ärbara och
rena seder.
Mer behöfde ej D. veta för att vara färdig i sitt be-
slut. Efter några dagars bekantskap hade han både her-
tigens och skön jungfruns bifall till giftermålet.
■ Redan före Davids resa till Gripsholm hade hans
forne lärare, Henrik G-adolenus i Bälinge, flyttat till Fogdö,
och David fick hertigens rek. till Bälinge. Fullmakten till
detta past. mottog han nästan samtidigt, som han blef fäst-
man. Nu hade han 2 stora bestyr att fullgöra: giftermål
och flyttning. Han begaf sig alltså till Gripsholm och blef
där vänligt mottagen af hertigen. Den 3 mars 1588 stod
herr Davids och jungfru Ragnhilds bröllop pa Gripsholms
slott med all ståt och fröjd. Hertigen var själf värd och
lät intet fattas till sina gästers välfägnad, så att man med
allt skäl förmodar att förutom ett annat dylikt prestbröl-
lop, som hert. ställde till i Uppland, kunde ingen prest
den tiden berömma sig af att under större högtidlighet ha
ingått i äktenskapsståndet.
I Bälinge blef nu herr David både förundrad och glad
att finna en bygd, som så lifligt erinrade om hans födel-
seort. Berg och skogar, dalkjusor, långa smala vikai,
hafvets grannskap, allt påminde om hans fädernebygd.
Som själasörjare hade David både erfarenhet och nit.
Vi finna härefter ej hans namn i de religiösa striderna;
vi veta ej ens, om han undertecknade Ups. möte 1593.
Han njöt i fulla drag af det lugn och den frid, hvarmed
Gud omhägnade hans lefnadsafton. Af stridei och stoi-
mar hade han fått mer än nog; han ville härefter lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
