Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Daga kontrakt - Frustuna - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Här fick G-. som krigsprest vara med i striderna vid Gross-
beeren och Dennewitz 1813 och blef af fransmännen till-
fångatagen vid Leipzig, men snart frigifven.
Huru denna strid tog sig ut i folkopinionen, därom
kunde en Gravallii “vän och krigskamrat" utförligt be-
rätta, när han riktigt kom i tagen. Gamle Thor, “som var
med år 88 re’n“ och stod kvar för roten ännu vid sin död
1856, var ej lätt att glömma, när man en gång sett ho-
nom. Den kala hjässan, det till midjan räckande hvita,
böljande skägget och den resliga, skulderbreda gestalten
bjödo respekt. Nog braverade han litet, när han under
slåtterrasterna eller i vinterkvällarne vid brasan orerade
om sina bragder som “kanonbetäckning under Cardell"
eller vid stormningen af “Lepsigs port". Därifrån såg han
“Napolium sitta på sta’ns stortorg“ och hörde honom ropa:
“dä’ va’ inte värdt för er svenska gossar, för här ska’ ja’
sitta tes’ knappa smälta i rocken". Om någon skarpsin-
nig åhörare då frågade, om Napoleon talte svenska, så
svarades utan betänkande: “Så länge hölls vi me’en, så
dä’ fick’en allt lära sej“.
Af fångenskapen och kriget hade G. nu fått nog.
Lyckligare dagar stundade för den hemfarande krigspre-
sten, när han i Järna mottogs med öppna armar af åldriga
föräldrar och kära syskon samt först och sist af den äl-
skade bruden, med hvilken han strax efter hemkomsten
gifte sig. Blef så anställd som pred. och religionslärare
vid en i Mariefred nyligen förlagd afdelning af kadettkå-
ren under- befäl af von Konow, den af Runeberg besjungne
tappre majoren. Tjänsten räckte, så länge skolan varade,,
åren 1819—21.
Den korta Mariefreds- och Gripsholmstiden räknade
han sedan såsom ett af sina käraste minnen. Det väldiga
slottet, den fagra naturen, den hurtiga ynglingaskaran, till-
hörande Sveriges mest lysande ätter, kommenderad till Ma-
riefred i kadettskola, för att vid högtidliga tillfällen oftri-
ciera å de kungligas besök vid Gripsholm som pager och
lifvakt, för att ej tala om deras oumbärlighet vid stadens-
och ortens fester, allt gjorde sitt till, att fästa Gripsholms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>