- Project Runeberg -  Strengnäs stifts herdaminne / 3. Daga, Södertörns, Södertelge samt Väster- och Öster-Rekarne kontrakt /
190

(1897-1901) [MARC] Author: Klaës Alfred Hagström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Södertörns kontrakt - Sorunda med Torö kapell - Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190
-dighet på en tid, då hela Strengnäs stift var deladt i blott 4
■prsepositurer eller prosterier. Då nu för tiden eller egentligen
på 1860- och 70-talet i nästan hvartannat pastorat, finnas
prostar med eller utan kontrakt, de senare de s. k. heders-
prostarne, så funnos från reformationstiden ända intill drottn.
Kristinas tid endast 4 prostar i stiftet, nämligen i Streng-
näs, i Nyköping, på Törn och i Örebro. Dessa voro män
af väldig dignitet, ett slags biskopar in petto, hvar i sitt
kontrakt, synnerligast prosten i Örebro, “generalprosten"
(en tid kallad ordinarius eller biskops vederlike), som “re-
gerade öfver allt Neriket11.
En af dessa 4 grundpelare var mäster Andreas Nyco-
pensis, “preepositus öfver Törn och kyrkioherde i Sorunda".
Lefde på drottning Kristinas tid och gälde mycket vid
hofvet och på riksdagar®©. Stod högt hos drottningen,
som ej ogärna hörde dessa dristige riksdagsprostar, hvilka
såsom ett slags tribuni plebis blåste bastrumpeten och
med freidigt mod beifrade adelns stolta öfvefsitteri och
öfverdådiga lefnadssätt, när de “gödde sina hästar och
■hundar, som uppåto säden, vuxen till människors uppehälle,
låtande därunder de fattiga människorna dö af hunger".
Väl fick mag. Andreas för slika ord hålla till godo med
att räknas till de oroliga “Tubm seditionis“ eller upprors-
trumpeter, som ej sällan läto höra sig från riksdagens
andra stånd. Men så länge dessa trumpeter ej störde
drottningens lugn, framkallade de ljufva toner i hennes
öron, “såsom en varsel och en varning för 1600-talets
stolta aristokrater därom, att det fans en makt under dem,
med hvilken de hade att räkna, när de själfva ej tycktes
hysa mycken respekt för majestätet ofvan dem“.
Mäster Andreas var i allo en drottningens man, som
aktade högt “Herrans smorda11. Hans tubas toner gälde
endast och allenast öfversitteriet och förtrycket, men fingo
då en öfvermåttan skarp klang. Denna hans politiska
ståndpunkt gjorde honom bemärkt; han blef hofpred., su-
perintendent vid amiralitetet och kkoh. i Jakob.
Hans installation i Jakobs kyrka den 26 nov, 1643
var en akt af ovanligt högtidlig art. Dagens högtid var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strherd/3/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free