Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Södertörns kontrakt - Västerhaninge och Muskö kapellförsamling - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
därom till konsistorium, och glömde därvid icke att för-
utom sina i kriget “utståndna svåra fatiger“ äfven fram-
hålla, att han “i 13 års tid var en mycket passionerat
(driftig) man, som reparerat kyrkian och hela prestgården
uppbygt.“
Hvad han sålunda själf uträttat, önskade han måtte
komma sonen som merit till godo; för egen del behöfde
han ej mer af lifvet. Men slika befordringsmaximer kunde
ej ens på den tiden få inför domkapitlet gälla. Så ehuru-
väl vederbörande gärna ville gå den gamle faderns önsk-
ningar till mötes, kräfde dock rättvisan, att meriterna upp-
letades hos den sökande själf, ej hos hans förfäder.
Erik F. saknade ju ej heller meriter. Därför resolve-
rade konsistorium, att som “skvadronspresten Erik F. ägde
vackra studier, goda ämbetsgåfvor och fört ett berömligt
lefverne“, han skulle rekommenderas till succession efter
sin fader. Han fick ock k. fullmakt 1712 och tillträdde
genast samt “verkade med stort nit till sin död“, yttrade
vid grafven hans minnestecknare.
Man behöfver också ej ögna länge i de under hans
tid noggrannt skrifna protokollen för att finna, att F. var
en man, som ville sin församling väl, men skilde sig från
många andra däruti, att han brukade mildare lämpor för
vinnandet af sitt mål. Stocken och skampallen höras ej
af. livad som särskildt hedrar hans ädla hjärta är hans
vakna intresse för barnaundervisningen. Knappt ett enda
protokoll finnes, däri han ej uppmanar föräldrar och hus-
bönder att befrämja barnens tidiga undervisning genom
lärare, som han själf anskaffat. Själf följde han med stort
intresse barnens framsteg samt gjorde sig underrättad om
allmänhetens förmåga att “läsa i bok“ och drog fram den
försumlige. Och för att utröna detta begynte han, såsom
han själf skrifver, “anno 1715 den 1 martis resa kring i
församlingen, gård från gård, huus från huus, och exami-
nerade folket efter högsta görlighet“.
I denna sin nitälskan lät han icke störa sig af den
animositet, som hans “husfö’rhörsnit“ framkallade. Det får
nämligen icke förgätas, att många funnos, som med mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
