Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Södertörns kontrakt - Västerhaninge och Muskö kapellförsamling - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
prestens allvarliga kall och tillika sin förtjusning öfver
prestgårdens idylliska läge, yttrade den greflige patronus:
“här skall du bli kyrkoherde, om du gör dig förtjänt ge-
nom studier och en hedrande vandel". Vid middagsbordet
stadfästade grefven detta löfte med en skål för den blif-
vande pastorn på Mörkö, och stor blef öfverraskningen,
när han tillkännagaf, att löftet gälde den 20-årige stu-
denten, “öfver hvars blifvande verksamhet här, som han
knappt trodde sig få upplefva, han med djup rörelse ned-
kallade Guds välsignelseGrefven var också redan länge-
sedan död, när hans maka, den ännu lefvande grefvinnan
Clara Bonde, f. Rålamb, vid ledigheten 1857 underrättade
dåvarande v. lektorn i Jönköp., fil. d:r C. G. Ahlander om
denna dag och detta löfte och uppmanade honom att
komma och taga pastoratet i besittning. Nu blef brådt
med past.-ex., som togs 57 på hösten, hvarefter A. nästa
1 maj tilltr. Mörkö, där han sedan, älskad och vördad, ut-
förde sin mannaålders värf i 20 år. År 1878 tilltr. han
Västerhaninge (vald 76), men afled där efter blott 2 må-
naders verksamhet och blott en dags sjukdom 1878 n/7.
A. var en man af fast karaktär med stor arbetsför-
måga och en vilja af stål, när det gälde att genomföra
en sak, som han ansåg vara rätt. Han gick sin väg rakt
fram, obekymrad om människors beröm eller tadel. 1 allt
sökande sin församlings väl, var han som pastor en ord-
ningsman, oviklig i sina plikters utöfvande, ett föredöme
i lära och lefverne. Fast på bekännelsens grund och
själf en man af djupt allvar, kunde han ej fördraga den
löslighet i lära och lössläppthet i lefverne, som sektvä-
sendet ofta förer med sig. Han utarbetade med stor om-
sorg sina predikningar, djupa till innehållet och flärdlösa
i formen och satte i öfrigt sitt ämbete högt och hade allt-
jämt, hvarhelst han vistades, den apostoliska förmaningen
för ögonen: “haf akt uppå dig själf och på läran".
Hans hem var kändt för stor gästvänlighet och präg-
ladt af en fint bildad, allvarlig och angenäm umgängeston.
För de fattiga var han en alltjämt hjälpsam vän och
en varmhjärtad förespråkare. Därför vandrade han före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
