Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Södertelge kontrakt - Hölö - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkor oclr byar brännas af fiendehand, dess dyrbarheter
och förnödenheter plundras och röfvas, tyckes ej hafva
mycket ängslat förrädaren. Men ju mera flottan nalkades
hans födelsebygd, och dess bekanta gårdar och byar stucko
fram, vaknade en hel här af barndomsminnen, dessertörens
sinne veknade och han beslöt att söka rädda sin födelse-
socken.
Dagen före ryssarnes landstigning lyckades han obe-
märkt gå i land med en liten båt i grannskapet af prest-
gården och skickade i hemlighet en anonym biljett till
prosten Scharff med underrättelser och varningar. Kort
därefter uppenbarade sig i Tullgarnsfjärden den hemska
anblicken af ryska flottan. Det oförberedda folket står
handfallet, rådlöst, förskräckt. Slottsherrn, grefve Julius
de la Gardie, är ej hemma utan på tillfälligt besök i
Stockholm. De objudna gästerna finna sig väl på Tull-
garn och taga utan krus för sig hvad som finnes i dess
källare och förrådsrum. Emellertid kommer slottet täm-
ligen lindrigt undan; det antändes icke, såsom annars det
ryska bruket var; det skonades, sannolikt på inrådan af
den ofvan nämde f. d. betjänten, som af kärlek till sin
förre husbonde utverkade slottets räddning. Vid hemkom-
sten fann grefven en biljett med följande hälsning:
“Hade jag ej känt dig,
Nog hade jag bränt dig.“
Under tiden hade prosten hunnit taga del af den ödes-
digra biljetten, som vållade stor förskräckelse i bygden,
men äfven hunnit lugna den upprörda stämningen samt
raskt och rådigt vidtaga sina mått och steg. Efter på-
hälsningen vid Tullgarn var en landstigning beramad vid
Åby i närheten af Hölö kyrka, så hade betjänten med-
delat. Till all lycka var man således icke oförberedd.
I hast samlade prosten allt socknens folk omkring sig, ej
blott ynglingar — män funnos knappast, den sista i esten
däraf hade gått åt bland Rysslands stepper och Noiges
snö och fjällar — utan äfven gubbar, t. o. nr. kvinnor. Och
i spetsen för denna sammanrafsade hop, som var beväpnad
med liar, skäror, yxor och påkar jämte några fa skjut-
it
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
