Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Södertelge kontrakt - Hölö - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
M. var i början af sin verksamhet varmt hängifven.
den pietistiska riktningen, sådan den på denna tid fram-
trädde hos det s. k. “Evangeliska Sällskapet" i Sthlm...
Djupa och grundliga teologiska studier, i förening med.
hans klara och odlade förståndsutveckling, förde honom
dock från all ensidighet till en mera inträngande och ge-
digen förkunnelse af den himmelska sanningen. Den jä-
sande drufmusten klarades allt mera till ädelt vin genom
de af gammalt bepröfvade medlen: oratio, meditatio och
tentatio. Nyköpingstiden 1842—45, där spåren af Tern–
ströms och Torssanders verksamhet ännu voro färska,
blef för M. en viktig utvecklingstid. Han blef Schartauan.
Den enskilda själavården växte i djup och omfattning,
icke minst genom en liflig- brefväxling med många en-
skilda fromma.
Så 1852 kom M. till domkyrkan. Här vidgades vyerna,,
kunskaperna ökades, boksamlingen likaså. I hans pre-
dikningar från denna tid märkes i någon mån inflytande
af tyska teologer. Innehållet får tysk grundlighet, men
stilen också tysk tyngd. Schartauanismen går dock fort-
farande som en underström på djupet. Med en klar och
sonor stämma och talande lika mycket till förståndet
som till hjärta och samvete, frambar prosten M. ett helt
Guds ord, både lag och evangelium, och höll städse hårdt
på bekännelsen. Man kunde vara viss om, att näi M.
talade, vare sig han bland ämbetsbröder red till tornering
i den andliga debatten, eller stilla talade inför sin försam-
ling, ljöd en alltid till mötes den mest fullödiga ortodoxi.
Med ett fint och öfvadt öra för allt, som i ringaste mån
afvek från den lutherska bekännelsen, skydde han ej att.
därom till hvem som hälst göra erinringar. Häraf kom
ock en viss aristokratisk uppfattning af ämbetet, som
gjorde, att han på inga vilkor gillade den nyevangeliska
riktningen, sådan den framträdde hos den predikande lek-
mannaverksamheten med dess orediga kolportörssvada.
“Håll där“ — ropade han till en lekman, då denne var
som ifrigast i tagen med sitt föredrag — “lmll där . Den
förbluffade och totalt ur koncepterna bragte kolpoitöien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
