Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Eskilstuna, Kloster och Fors - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
som sedan framstod som en så avancerad renegat i po-
litiska frågor. Vi syfta härmed på följande fall, beteck-
nande både för Christophorus och tidsandans åskådning
i allmänhet:
“År 1630 den 9 mars infinner sig dmus Christophorus
in Consistorio och förmäler, att uppå Recarlne går en
omkring, som brukar uppenbarligt löfskeri och truldom,
gifvandes oss skrifter med oläsliga ord och därmed dra-
gandes till sig folk om förkomna saker till att få igen
och hafver hållit till i Vallby sur, hafver ock borgerska-
pets och Rådz i Strengnäs skrifteliga pass, att han är en
Skottman“. På denna rapport resolverade konsistorium
följande “sententia“: “Härom skal förfaras hos Dominum
Olaum in Vallby, hvilka som hans truldom brukat hafval.
Det har för öfrigt blifvit anmärkt om Chr. af ingen
mindre än den lärde Er. Benzelius d. v., att han låtit
borthugga den inskription, som funnits på S:t Eskils graf-
sten och där inrista sin egen. “Hade den gode Chr.“ —
yttrar samme Erik Benzelius — “gjort något annat, när
han lät borthugga den gamla inscription, som var på lik-
stenen öfver S:t Eskil och i stället hugga sin egen, så
hade hän gjort mycket väl“. Härom anmärker en kän-
nare på detta område, doktor J. W—k, som själf nog-
grant undersökt denna sten: “denna uppgift är en fabel“.
Sin största ryktbarhet har dock prosten Chr. erhållit
på det politiska området. De kort och godt i nyss nämda
“Antiquitates Eskilstunenses“ omförmälda orden: “turbis
Arnoldi Messenii implicitus“, innehålla en hel lefnads ro-
man. För att förstå orden och ännu mera fatta Chr:s
ganska egendomliga och i visst afseende storslagna ka-
raktär, måste man känna den tid, på hvilken han lefde.
Hans studentår inföllo under en för den svenska bild-
ningen gynsam tid, då sådana namn som Johannes Mes-
senius och Johannes Rudbeckius öfver Upsala akademi
spred en sällsam glans af nyvaknadt vetenskapligt lif och
forskningsflit. På en af de öfverfyllda auditoriibänkarne
satt då jämte en ansenlig skara, till icke ringa del adliga
ynglingar, äfven vår Christophorus och lyssnade med hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
