Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Eskilstuna, Kloster och Fors - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
prestgården genom änkans eller dotterns giftermål med
efterträdaren; den andra frågan gälde den rena’läran,
hvarför han ansåg sig böra ifrigt kämpa mot hvarje slag
af pietism ocli svärmeri. Båda dessa frågor förskaffade
honom många bekymmer på gamla dagar, särskildt kon-
serveringsfrågan. Själf hade han på den vägen fått sin
första befordran till ömsesidig lycka för honom och hans
familj såväl som för församlingen.
Men om “konserveringen4’ lyckades för honom, så
lyckades den icke på alla håll. Huru många olyckliga
äktenskap alstrades ej af denna, om ock så välmenta,
dock i grunden så oförnuftiga befördringsprincip! Och
huru många prester blefvo ej orättvist förbigångna vid
befordran, när de, såsom redan gifta, icke kunde konser-
vera! Ej underligt då, om H. rönte motsägelse i denna
punkt. Ja, mången begåfvad teologie studiosus afskräcktes
från den presterliga banan för den under Humbles tid så
flitigt tillämpade “conserveringen".
Så var särskildt förhållandet med en ung teol. kand.,
Gustaf Olofsson Lund, som slog om och blef auditör. Han
gjorde sig emellertid dessförinnan till målsman för den
mångenstädes jäsande oviljan, ehuru han därvid gick till
väga på ett mycket ogrannlaga sätt. Händelsen berättas
sålunda: Lund hade blifvit uppkallad till examen. Den
kade utfallit väl och till de vördiga fädernas nöje. Så
kommer episcopus och förhöret fortsättes cunctis prsesen-
tibus lectoribus, d. v. s. i alla lektorernas närvaro. En
fråga, som biskopen alltid lärer hafva framställ, var denna:
“Huru mångfaldig är kallelsen till ämbetet?" därvid han
väntade svaret: “inre och yttre". På denna fråga var nu
Lund förberedd, äfvensom på svaret, emedan han nu tänkte
leverera en batalj mot den af så många ogillade, men af
biskopen favoriserade konserveringsmaximen. Vi försätta
oss därför till konsistoriisalen i Vexiö anno 1736 eller så
omkring. På sin bänk sitter teol. kand. Lund, som i dag
undergått ett allvarsamt förhör, men med heder bestått
sig in examine enligt lektorernas omdöme. Nu inträder
episcopus själf, för att anställa det sista profvet. Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
