Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Eskilstuna, Kloster och Fors - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
mot conservationen samt rekommenderas till läsning af
alla, som vilja conservera eller conserveras.“
?Nära nog lika bemärkt gjorde sig H. på sin tid genom
sitt nit mot pietismen. Hans 66 sidor stora synodalpredikan i
Strengnäs är en väldig kamp för ren lära, afhandlande
“gemenskapen i den heliga nattvarden1’, som några år
senare efterföljdes af en vidlyftig synodalafhandling “de
usu sacramentorum". Som drottningens hofpredikant fick
han vtterligare lägga i dagen sitt nit mot pietisterna ellei
tidens “nylingar". Utrustad med ett godt förstånd och en
kraftig vilja, af regeringen omfattad med förtroende och
nära förbunden med svenska kyrkans framstående män,
särskildt Gezelius och Lund, blef han helt naturligt en be-
tydande kämpe i den striden. Det som gjorde honom
mest bemärkt såsom författare på hit hörande område
var hans “novator eller ataxros eller några nygiriges oör-
dentliga privata conventicler", hvilket utgjorde den svenska
ortodoxiens kraftigaste protest mot pietismen och inom
litteraturen blef, livad konventikelplakatet var inom lag-
stiftningen. Han redogör här för de villfarände läror rö-
rande det andliga presterskapet, ringaktningen för äm-
betet och den offentliga gudstjänsten samt för vetenskap
och studier, hvartill enligt hans förmenande pietismen
gjorde sig skyldig; han uttalar sig rörande frågan, hvad
som med enskilda förbjudna sammankomster bör förstås.
Det är icke, säger han, “gode kristne förbjudet, då de
komma tillsammans i något lag eller samkväm, att med
allehanda gudeliga diskurser och samtal tiden förnöta,
utan tvärtom med deras kristendomsplikt enligt, att de
därvid umgås med sådana saker som befordra deras in-
nerliga själanöje i Gudi, allenast man därvid icke efter-
traktar eget beröm och i sitt sinne föraktar andra". Nej,
de sammankomster, hvarom här är fråga, äro sådana, “då
man stämmer en hop folk tillsammans i privata hus enkom
för att anställa en besynnerlig andakt, med den heliga skrifts
uttydning och förklaring, hvarvid hvar och en lämnas
frihet att yttra sina tankar, med långa böner ex tempore
och med sjungandet af sådana sånger, som icke af för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>