Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Eskilstuna, Kloster och Fors - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
området. Vid lians tillträde klagades af företrädande v.
pastorn, att “samma fanaticismus, som ertappats i Gryt
och i Bunker, äfven anstuckit Eskilstuna". Det var ingen
glad tidning för tillträdaren. Men F. löste den svårig-
heten, som det vill synas på ett lyckligt sätt; han var
mer än mången annan situationen vuxen. Han hade själf
i lmfvudstaden på nära håll betraktat pietismen och herrn-
hutismen och lärt sig däruti skilja det, som var äkta guld,
från det, som var bara slagg. Han’ hade ock många gånger
suttit i Jakobs kyrka och lyssnat till den anderika Toll-
stadii enkla vittnesbörd om frälsningen genom Kristus.
Fant var alltså icke främmande för det så fruktade “för-
dolda lifvet och inre bönen“. Det märktes väl på hans
predikningar, som icke blott “drogo folk“, utan äfven
fängslade de närvarande, hvadan den under den gamle
Hysings tid antagne “spögubben“, som med “stöten“ skulle
hålla åhörarne vakna, under Fants tid fick sitta stilla i sin
vrå vid kyrkdörren, emedan predikanten själf höll sina
åhörare vakna.
Redan efter 2 år märkte såväl F. själf som hans åhö-
rare, att hans dagar snart voro räknade. Många voro de,
som därvid med rörelse tryckte hans händer. För F. gälde
därvid, hvad som alltjämt varit hans valspråk: “bort det,
att jag af något annat skulle berömma mig, än af Jesu
Kristi kois“ (Gal. 6: 14).
F. har som predikant erhållit följande vitsord: “han
var icke en bland dem, de där predika sig själfvom, flyga
upp såsom meteorer i luften, blänka en stund, men för-
blända, falla snart ned och försvinna i rök — utan med
ögat riktadt från sig själf på Gud att vinna själar åt ho-
nom, sökte han att föra ett rent och stadigt ljus och jämn
värme in uti åhörarnes hjärtan11. Detta vitsord bekräftas
af hans utgifna predikningar: “Guds barns dagliga rening
i Jesu blod11, på 14 sönd. efter Tref. och “Ett ogudaktigt
folk såsom ett stormande haf, det icke stilla vara kan",
på 2:a böndagen, gifva oss klart vid handen, att hans
predikningar aldrig sjönko ned till frasmakeri, såsom an-
nars var rätt vanligt, utan inrymde ett gediget innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
