Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Öja och Västermo - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
Resp. på prestm. 1687. Orator ib. 1693. Pred. ib. 1702.
Svnes alltså ha varit ganska bemärkt inom stiftet samt
en myndig och kraftfull man, som verkade mycket inom
sina församlingar, där han ägde stort inflytande, såsom
helt naturligt var under denna kyrkans stormaktstid i Sve-
rige. Utverkade 1687 en kollekt från Str., Ups., Link. och
Västerås stift samt Stockholms stad till upprättande af
Västermo förfallna kyrka. Han dog 1725 10/8.
I Öja kyrka fins på en långvägg upphängd en stor
tafla föreställande Kristus på korset. Hela taflans höjd
upptages af denna bild. Men Kristusbilden är omgifven
af porträtter, föreställande hela familjen Elingius. Öfverst
till höger synes bröstbilden af en kraftfull gestalt med
vördigt helskägg, en äkta karolinsk prestman, hvad utse-
endet beträffar. Det är Elingius själf. Midt emot på andra
sidan om Kristusbilden är hans hustrus porträtt. Nedanför
föräldrarne och under Kristusbilden äro porträtterna af 6
barn, hvaraf en son och en dotter fullvuxna och de öfriga
minderåriga, alla försedda med en ros i handen, hvilken
ros alla barnen, med undantag af ett, vända nedåt. Hvad
vill nu denna symbolik säga eftervärlden? Enligt en i
socknen ännu gängse tradition skulle Elingii äldsta dotter
snart fira sitt bröllop; det var i början af 1700-talet. Ståt-
ligt skulle brölloppet stånda i Öja prestgård. Bruddräkten
skulle t. o. m. förfärdigas i Stockholm, en för den tiden
ganska sällsynt lyx. Den kom hem, beundrades, prof-
vades och allt lyste af glädje och hopp. Men snart blek-
nade brudens kinder och hon och alla hennes syskon, med
undantag af en, dogo i pesten. Med bruddräkten hade
nämligen, medföljd från Stockholm, där en svår pestilentia
vid denna tid (början af 1700 talet) rasade, den svåra pest-
smittan tågat in i Öja prestgård. Här blef nu sorg och
begrafning i stället för bröllop och glädje. De barn, som
på taflan vända rosen nedåt, dogo; den, som vänder rosen
uppåt, var den, som ensam blef vid lif. Så är sägnen.
Om samme Elingius säges, att han under denna pest
ådagalagt det största mod och själfuppoffrande kärlek.
Men för denna sin barmhertighet mot pestlidande, livar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
