Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Öster-Rekarne kontrakt - Kjula och Sundby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
jämte han erhöll 1000 dal. s. m. samt 100,000 dal. k. m.,
för hvilken summa skulle inköpas ett fideikomiss, som
blef Välby säteri, 3 mantal i Torshälla s:n, hvilket han
sedermera utbytte mot Gällared i Västergötland; Kristina,
g. m. underofficeren vid Nerikes reg. Jacob Jonas Johl-
man; Elisabet, g. m. apotek. Karl Kristofer Hellman på
apoteket Hjorten i Sthlm.
Tr. skr.: Skaldedikt om yttersta domen; en “förkla-
ring öfver D:r Luthers katekes, i förklaringen öfver det
politiska ståndet i hustaflan lämpad i det närmaste efter
regeringssättet sådant det var 1756“, en förklaring, som
af presteståndet dömdes såsom mörk, oredig och felaktig
och därför borde indragas; påminnelser vid kkoli. J. G.
Hallmans betänkande om fattighusinrättningar.
20. Karl Johan Ytterborg (1768—83), son till arren-
datorn Ytterborg på Lillagård i Åker, föddes 1718, blef
gymn. i Str. 1731 och stud. i Ups. 1741. Pvgd i Västerås,
under biskopsledigheten i Str., 1748 12/6- Past.-adj. i Aspö
s. å. V. past. i Tuna. Efter aflagd past.-ex. reg.-pastor
vid Svea art.-reg. i Sthlm 1758. Kkoh. här 1768. Instal-
lerades s. å. af bisk. Serenius, som då höll visitation och
därvid bland annat förordnade, att ingen annan katekes
finge användas än Svebilii; prosten Hjortsberg hade be-
gagnat en särskild af honom författad katekes. Det gamla
spetsiga tornet nedtogs och ett annat uppbyggdes 1773,
hvaruti klockorna, som förut suttit i stapel, insattes. Prest-
gårdsarealen minskades under hans tid 1781, då grefve
Nils Cronstedt tillegnade sig en hage, presthagen eller
Albrohagen kallad. Hon.-prost. Död 1783 10/r
Under hans tid rådde stor nöd i rekarnebygden. På
missväxten 1771 följde ytterligare missväxt 1772. En
landsplåga af den förfärliga art, som hungersnöden 1772
—73, med sitt vanliga följe af farsoter, förorsakade den
största dödlighet, som någonsin hemsökt Sverige, “större
än krig eller landtvärnssjukan eller koleran mäktat åstad-
komma“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
