Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 Kapitlet. Förberedelserna och tillståndet före kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplysningar om lokala förhållanden oeh deltaga i
sammankomsterna. Oberoende häraf inlämnade Sprengtporten till kejsaren,
på ryska nyårsdagen, en vidlyftig skrifvelse, hvilken han benämnde:
— »Reflektioner af en i Finland född rysk krigare», hvari han
framlade en fullständig krigsplan jämte några politiska betraktelser.
Från hans penna härstammar likaså »Förslag till en allmän
proklamation till Finlands folk» samt »Bifogade anmärkningar,
rörande de lokala förhållandena». Att nämnda skrifvelser skulle haft
något egentligt inflytande på den krigsplan, som slutligen antogs,
har på senare tider ansetts tvifvelaktigt. Efter att hafva
misslykkats i sina själfständighetsplaner rörande Finland, hade denna
politiska äfventyrare öfverflyttat till Ryssland, men åtnjöt likväl
ej i sitt nya fädernesland något anseende, hvarken som general
eller människa.
Ehuru det vidsträckta Rysslands resurser under vanliga
förhållanden med lätthet medgåfvo uppställandet af en talrik armé
vid Finlands gräns, fordrade dock den dåvarande politiska
situationen truppernas fördelning på olika trakter. En stor del af landets
krigsmakt förlades, dels mot Turkiet, dels vid västra gränsen, i
Lithauen och Polen, hvarigenom man ej till Finland kunde afdela
någon synnerligen talrik styrka. Stedingks tidigare omnämnda
meddelande rörande härens manstyrka var öfverdrifven. De flesta
författare uppgifva densamma till 24,000 man, ehuru van Suchtelen
anger de för Finlands ockupation afsedda trupperna vid krigets
utbrott till blott 16,000. Sistnämnda uppgift torde dock ej
öfverensstämma med verkliga förhållandet.
Armén var väl utrustad med kläder, proviant, ammunition,
kanoner o. a. för krigföring erforderliga förnödenheter. Infanteriets
vapen utgjordes visserligen, likasom den finska arméns, för det
mesta af slätborrade flintlåsgevär, kanonerna däremot voro af
bättre konstruktion, och det talrika kavalleriet öfverträffade utan
tvifvel vårt. Rysslands krigsmakt stod på ifrågavarande tid, hvad
dess militära utbildning beträffar, ej efter den västeuropeiska.
Soldaterna voro väl inöfvade och härdade under flera föregående
fälttåg. Officerarna — särskildt det högre befälet — hade på
slagfälten i Italien, Turkiet, Österrike, Polen och Preussen, haft tillfälle
att inhämta krigserfarenhet, och många af Rysslands generaler hade
som framstående fältherrar gjort sig kända i hela Europa.
Högsta befälet anförtroddes åt general Friedrich Wilhelm
Buxhœvden. Han tillhörde en gammal, förnämlig härmästaresläkt i
Lifland, där han föddes den 14 september 1750. Vid sitt 19 år
lämnade han kadettkåren i S:t Petersburg, utan att där hafva
afslutat kursen, för att ställa sig i ledet vid den armé, som stred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
