Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 Kapitlet. Inre förhållanden i Finland under kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farhåga än den, att återlämnas till Sverige, som öppnar sina dörrar
med glädje och sina magasin utan ledsnad, som, länge böjdt
under en hård och orolig styrelses ok, icke söker något bättre
än att rädda sig under en annan, mera mild och ägande alla
medel att försvara det; ett sådant folk är alls icke att frukta vid
val af dess deputerade, då dess afsikter icke äro riktade mot annat,
än att lägga i dagen sin underkastelse under en regent, af hvilken
det väntar sin säkerhet och sin lycka.» (!)
Alla dessa försäkringar hade man hållit för trovärdiga, men
det dröjde ej länge förrän ögonen öppnades och man varseblef
att de voro grundfalska. Att tänka på sammankallandet af en
landtdag fann man under förhandenvarande förhållanden vara
ogörligt. Men en ny plan uppstod för ordnandet af landets inre
angelägenheter. Det blef nämligen fråga om att ur de fyra
stånden utse representanter, hvilka i egenskap af deputerade skulle
afresa till S:t Petersburg och där inför monarken framlägga
landets behof.
Idén anslog de maktägande i S:t Petersburg, och redan den
21 juni utfördades till grefve Buxhœvden en befallning om att
vidtaga åtgärder för afsändande af en sådan deputation. Uti sin
skrifvelse härom yttrar kejsaren sin önskan »att han uti det
möjligaste noga ville lära känna sina nu tillvunna undersåtars
tillstånd, behof och egen mening om medlen att lätta tyngden af de
bördor, med hvilka de hittills varit tryckta». Ifrån det nu
eröfrade Finland skulle till honom sändas deputerade från alla stånd:
af ridderskapet och adeln en ifrån hvarje län, af prästeståndet
en ifrån hvarje stift, af borgareståndet och bondeståndet äfvenså
en ifrån hvarje län.
Buxhœvden skyndade sig att delgifva landshöfdingarna och
biskoparna kejsarens befallning, hvilken dock af allmänheten
emottogs med märkbart misstroende. En deputation var en
fullkomligt ny representationsform, okänd för Finlands folk; den
kunde ej jämställas med eller närmelsevis äga samma giltighet
som de sekelgamla riksdagarna. Därtill, och ej minst, föreföll
det motbjudande för hvarje rättänkande fosterlandsvän, att medan
en blodig kamp ännu fortgick i landets norra trakter, taga ett steg,
hvilket kunde stämplas såsom ett klandervärdt närmande till
fienden. Yttermera befarade man, att måhända äfven för framtiden
deputationer komme att träda i stället för de gamla
riksdagarna. Sättet för valens verkställande var äfvenledes
godtyckligt och oförenligt med såväl landets lagar som gammal häfd.
Då Buxhœvden erhöll kännedom om folkets farhågor och
bekymmer, lugnade han detsamma med en uttrycklig försäkran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
