Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Generalskan:
Vilket förtroende.
"Doria:
Det är inte överdrivet.
Generalskan:
Du har nog inget annat va! än att resignera.
Doria:
Jag kan inte finna mig i det. Min son inför rätta! Skymfad
i tidningarna. Behandlad som en förbrytare. Nej, jag står inte
ut med det.
Generalskan:
Bed gud om kraft.
Doria:
Bedja, vad vill det säga? Jag har försökt många gånger.
Men mina böner äro ett sorts trögt resonnerande med mig
själv — alls inte med någon gud. — Då är det bättre med
Arthur. Om honom vet jag åtminstone, att han vill hjälpa mig.
Och först och främst att han finns. Aldrig har jag bett honom
förgäves. Ofta har han tänkt ut hjälpen, redan innan jag
hunnit begära den.
Generalskan:
Det är bra att ha en sådan vän.
Doria:
Hur tror du jag skulle stått ut, om jag inte haft honom?
Jag ville ha honom till vän. Därför var jag besluten att trotsa
hela världens dom. (Stilla.) Det underliga är, att det blev ingen
dom av. Världen teg. — Säg mig, varför teg världen?
Generalskan:
Den ansåg väl ert förhållande fullkomligt oskyldigt. Ont
rykte eller gott rykte bero på många små tillfälliga bisaker.
Kanske din personlighet — —. Ingen av dina närmaste har
heller desavouerat er. Det är en viktig punkt. Förtjänsten är
nog till en del min. Jag har aldrig visat något ogillande. Ja,
jag har rent av förklarat, att det är ett andligt vänskapsförhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
